| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PYSSLA pys3la2, v., förr äv. PUSSLA, v.2 -ade. vbalsbst. -AN (tillf., DN(A) 1927, nr 321, s. 13), -ANDE, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.); jfr PYSSEL.
1) syssla smått med lättare arbete (t. ex. småsysslor, iordningställande l. uppordnande); ofta om självtaget arbete, fritidssysselsättning o. d. Gå och pyssla i hemmet. Han satt och pysslade med sina samlingar. Det är skönt att ha något att pyssla med på gamla dar. Erich .. war nidre i Såge Quarne(n) och gick å puslede. EnebyDomb. 15/2 1605. Ingrid .. (skulle) fortsätta sitt pysslande i spisen. Knorring Torp. 1: 185 (1843). Hon unnade sig aldrig någon vila, .. alltid pysslade hon med något. Moberg Utvandr. 451 (1949). — jfr SMÅ-PYSSLA. — särsk.
2) [eg. specialanv. av 1] i fråga om omvårdnad l. skötsel av ngn l. ngt.
a) intr.: sysselsätta sig med omvårdnad l. skötsel av ngn, stundom äv. av ngt; vanl. i uttr. pyssla med ngn resp. ngt (jfr 1, 3), syssla ömt l. försiktigt o. d. med ngn resp. ngt; särsk. med avs. på en sjuk: vårda l. sköta om ngn. Han pysslar jämt med sin klena mage. Thet var mit nöje med then hierteungen (dvs. barnet) pyssla. Kolmodin QvSp. 1: 320 (1732). Så dumt att pyssla och jollra med en gubbe, när ens eget lilla barn är i fara. Krusenstjerna Pahlen 2: 245 (1930).
b) (tillf.) tr., i uttr. pyssla ngn kry, gm omsorgsfull vård o. d. göra ngn kry. Beskow Greta 33 (1901).
3) (numera bl. tillf.) i utvidgad anv. av 1.
a) intr.: (i hemlighet) smussla (med ngt); kuckla (med ngt); förr äv.: lätt smeka l. ta i ngn. Han smekra medh migh länge och pusla, / Til thes han migh på baran kropp musla. Chronander Bel. C 7 a (1649). Hemma där pysslar hans (dvs. jägarens) käringkropp / med hvitt i hans kaffecikoriakopp, / så dricker’n, så dör han af kaffecikoria. Fröding NyttGam. 64 (1897).
b) (†) tr., i uttr. pyssla ngt i ngt, smussla l. smyga in l. ned ngt i ngt. När såsom min Quinna kommer in, / Puslar hon en Brynost i wåtsäcken tin. Chronander Surge E 8 a (1647).
4) [jfr dan. o. nor. pusle i motsv. anv.] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) röra sig o. d. med ett svagt ljud, höras svagt l. dämpat. Om Astrildz tycken, hur’ des kärleekspustar pyssla, / Om Fröija ählas, är väl blott än sinne-syssla / Aff hedendomen ärffd. Wexionius Vitt. 386 (1682). Fraset från papperet viskade och pysslade .. som ett levande väsen. Aronson Medalj. 49 (1935).
PYSSLA UNDAN10 32. (numera knappast br.) till 3: smussla undan (ngt), dölja (ngt). Wetterbergh Altart. 12 (1848). Högberg Vred. 1: 6 (1906).
PYSSLARE, m.||ig.
PYSSLERI, n. (†) trolldom, trolleri; jfr pyssla 3 a. (På gården var det inte) fritt för hvarjehanda pysleri. Wigström Folkd. 1: 224 (1880). —
PYSSLIG, se d. o.
Spalt P 2547 band 21, 1955