| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÅLÄGG på3~läg2, n.; best. -et; pl. =.
1) till PÅLÄGGA 1 o. LÄGGA PÅ 1: påläggande; nästan bl. konkret, om ngt som lägges l. lagts på l. som anbringa(t)s på ngt. Drake Töpfer 254 (1850). Hvardera linieskifvan har ett pålägg eller en upphöjning af messing. Nyström Telegr. 178 (1869). Okluven trindgärdsel .. (användes) ofta, särdeles som pålägg, då gärdesgården sammansjunkit. LmUppslB 491 (1923). Jag har inte mer än detta pålägg i kaffepannan. Martinson OsynlÄlsk. 175 (1943); jfr PÅLÄGGA 1 g. jfr (föga br.): (Den sjuke biskopens) stol flyttades (vid prästvigningen) så att han nådde två (präster) i sänder med händernas pålägg. Dahlgren Släktprof. 2: 51 (1911); jfr PÅLÄGGA 1 b. — särsk.
a) om ngt som lägges l. lagts (l. är avsett att läggas) på smörgås (t. ex. skivor av ost, kött, korv o. d.); äv. bildl. Till godt smör och godt bröd behöfves allsicke något ”pålägg”. Langlet Husm. 61 (1883). Carlsson 4711 89 (1921; bildl.). ÅbSvUndH 59: 142 (1940). jfr SMÖRGÅS-PÅLÄGG.
b) till PÅLÄGGA 1 f o. LÄGGA PÅ 1 b; särsk. konkret, om ngt pålagt l. påsytt l. om överdrag l. beläggning o. d. NJournD 1860, s. 71. Pålägg eller appliker .. kallas de i åtskilliga figurer utklipta lappar, hvilka fastsys på bottentyget. Berg Handarb. 134 (1874). (Kolonner av gjutjärn) hvilka .. voro omklädda af trä med pålägg af gips för orneringen. TT 1899, Byggn. s. 46. Rosenius SvFågl. 4: 180 (1933).
2) (mera tillf.) till PÅLÄGGA 2 a o. LÄGGA PÅ 5: påläggande; äv. konkret, om pålagda avgifter o. d. (jfr PÅLÄGGA 2 a α). AdP 1800, 1: 680 (konkret). (Trolldoktorerna) bedraga folket med pålägg af soningsoffer och reningar. Löwegren Hippokr. 2: 55 (1910).
3) till PÅLÄGGA 3 o. LÄGGA PÅ 7, om ökning av priset på ngt l. om höjning av ett belopp l. ökning av en mängd o. d.; vanl. konkretare, om vad som lägges på ss. tillökning (i fråga om pris l. mängd l. vikt o. d.); stundom: tillägg; särsk. i uttr. pålägg på (äv. till) ngt. EkonS 2: 445 (1899). Om .. (kraftvärket) ligger aflägset från en torfmosse och således bränslematerialet blir underkastadt pålägg af frakt. JernkA 1908, s. 462; jfr 2. Sköld Fichte 211 (1914: till). 12 proc. pålägg på automobiltaxorna. NDA 1916, nr 21, s. 9. Omkostnaderna påföras (vid kostnadsberäkning) kostnadsbärarna i form av s. k. pålägg. 2SvUppslB 16: 965 (1950). — särsk. (numera knappast br.) konkret, om charkuterivaror (i sht ben) som fås på köpet vid inköp i köttaffär o. d.; jfr PÅ-BRÖD 1. Dalin FrSvOrdb. 2: 393 (1843). Schulthess (1885).
4) lant. till PÅLÄGGA 4 o. LÄGGA PÅ 6: påläggande, påläggning; äv. konkret, om avkomma som pålägges; stundom äv. om enskilt påläggsdjur. Det är icke så lätt, att alltid veta hvilka Kalfvar som äro dugliga till pålägg. Florman Hushållsdj. 50 (1834). Såsom pålägg böra .. väljas de kalfvar, som likna tjuren. Tidén Bosk. 17 (1841). Mor Cecilia tittade .. (på Pers kalvar o. föl) och hade ingenting emot att ett och annat pålägg fördes över till hennes ladugård. Larsson Hemmab. 186 (1916). VästerbK 1927, nr 167, s. 4. — särsk. (numera bl. tillf.) i utvidgad anv., motsv. PÅLÄGGA 4 b; stundom: avel. Endast (orr-)tuppar skötos; hönorna sparades till pålägg. Jäg. 1897, 2: 66. På det mänskliga området, där .. intet göres för att hindra pålägg efter svaga .. individer. Cederström Ströft. 109 (1915). jfr SLAV-PÅLÄGG.
(3) -METOD(EN). (i fackspr.) metod för industriell självkostnadsberäkning varvid till de direkta kostnaderna för material o. arbete vid en varas framställning läggas olika pålägg för täckning av andelar av de omkostnader som mera indirekt äro förbundna med tillvärkning o. försäljning av varan (t. ex. lagrings-, administrations-, försäljningskostnader). SvTeknUppslB 1: 49 (1937).
Spalt P 2837 band 21, 1955