Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÅTAGBAR 3~tagba2r l. 3~20, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[till (PÅTAGA 1 o.) uttr. ta(ga) på ngt l. ngn (jfr I 16 h)]
(i sht i skriftspr.) påtaglig; särsk. = PÅTAGLIG 3. Polisen (har) ännu inte lyckats fastslå en påtagbar förklaring till hans död. ST 1929, nr 232, s. 1. Ljungquist Revolt 104 (1951).
Avledn.: PÅTAGBARHET, r. l. f. (i sht i skriftspr.) Östergren (1935).

 

Spalt P 2964 band 21, 1955

Webbansvarig