Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÖL pø4l, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(peel 1681. pödel 1917. pöl 1660 osv. pöla 1651 (möjl. pl.))
Etymologi
[jfr d. pølle; av lt. pöhl (mlt. pol(e), fsax. puli(ui)), motsv. holl. peluw, peul m. m. (mnl. poluwe, poelwe m. m.), t. pfühl (mht. pfülwe, fht. pfuliwin, pfulwo m. m.), eng. pillow (feng. pyle, pylu); ytterst av lat. pulvinus, kudde m. m.]
1) valsformig (hård) kudde l. liten dyna. HusgKamRSthm 1651 Konc., s. 16. 6 Madrasser med sina 6 Pöhlar. Därs. 1756—57, s. 637. Konungen .. (låg) med en pöl till hufvudgärd. Crusenstolpe Mor. 2: 310 (1840). Ottoman .. med 3 ryggkuddar, 1 st. sidenkudde, 1 pöl samt överkast. VårkatalNK 1925, s. 52. jfr: Madras .. medh Hufwud Pöhl. HusgKamRSthm 1660—73 A, s. 545. jfr TAGEL-PÖL.
2) (föga br.) lockförsedd (vanl. rund), tygklädd möbel som användes ss. förvarings- o. sittplats; jfr PUFF, sbst. IV 3. GHT 1943, nr 213, s. 18.
Ssgr (till 1): PÖL-FORMIG. som har formen av en pöl, valsformig. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 20 (1837). —
-VAR, n. jfr kudd-var. SamlFörfArméen 5: 626 (1856).

 

Spalt P 3121 band 21, 1955

Webbansvarig