Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAJA raj4a l. 32 (ráddscha Dalin), sbst.1, l. RADJA rad4ja l. 32, m.; best. -an; pl. -or (Hoppe (1892) osv.) l. -as40 (Isogæus Segersk. 739 (c. 1700) osv.), äv. (numera föga br.) -aer (JournLTh. 1810, s. 481, Boberg Ind. 61 (1928)) l. (numera knappast br.) -ar (Ekelund Kal. XXXI (1821), Noreen VS 9: 30 (1923)) ((†) = (JournLTh. 1810, s. 482)).
Ordformer
(radja (-ah) 1783 osv. radscha (radsjah, -shja) 1795—1904. raja (-(i)jah) c. 1700 osv.)
Etymologi
[jfr t. radscha, rajah, eng. raja(h), fr. raja(h) samt hindi o. bengali rājā; av sanskr. rājā, konung, furste, prins, till den ieur. rot som föreligger bl. a. i lat. regere, styra (se REGERA). — Jfr MAHARAJA, RAJPUT]
(titel för) indisk furste; äv.: (titel för) förnäm l. högt uppsatt man i Indien; äv. om (l. ss. titel för) person med motsvarande samhällsställning i Indonesien. Isogæus Segersk. 739 (c. 1700). Rajahn af Travancore. SP 1792, nr 43, s. 1. Rajaernas grafvar (på Borneo) voro särdeles omsorgsfullt bygda. Swahn Bock 84 (1884). Titeln raja har även .. av anglo-indiska regeringen förlänats åt förnäma hinduer, med el(ler) utan arvsrätt. SvUppslB (1935).
Ssgr: RAJA-DÖME. indiskt furstendöme hörande under en raja. Palmblad HbGeogr. 3: 547 (1833). —
-VÄRDIGHET~102 l. ~200. NF 13: 643 (1889).

 

Spalt R 127 band 21, 1956

Webbansvarig