| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
REDRESSERA re1dräse4ra l. red1-, l. -es-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REDRESSEMANG, REDRESSION.
1) åter bringa (ngt) i ordning; återställa l. återföra (ngt) o. d.
a) (numera mindre br.) med. återföra (kroppsdel l. organ o. d.) i rätt läge; bringa (kroppsdel osv.) att intaga riktigt l. normalt läge; reponera (ngt); äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om skena l. rörelse o. d.: som åstadkommer l. bildrar till (l. varmed man åstadkommer l. avser att åstadkomma) sådant återförande osv. Tholander Ordl. (c. 1875). (Jag) tillrådde .. honom att söka inträde på kirurgiska kliniken för att i kloroformnarkos få fötterna redresserade och gipsade. Wide MedGymn. 376 (1896). Den medfödda kontrakturen (i höftleden) bör i början behandlas försiktigt med redresserande rörelser, senare event. med redresserande skenor. LbKir. 3: 677 (1922). Wernstedt (1951).
c) (numera bl. ngn gg tillf., i sht i skildring av ä. förh.) allmännare: åter bringa (ngt) i (god l. riktig) ordning; (åter) sätta (ngt) i stånd; (åter)upprätta l. (åter)-upphjälpa (ngt); återställa l. återföra (ngt) till sitt förra l. rätta skick l. tidigare värde o. d.; förr äv. i uttr. redressera ngt till l. uti l. på (ett värde l. tillstånd o. d.), återställa l. återföra l. (åter)-upphjälpa l. (åter) omvandla ngt till (ett värde osv.), äv. (i uttr. redressera ngt till ngn l. ngt) med avs. på ngt som avhänts ngn l. överförts från en avdelning av ngt till en annan: återställa till (ngn) resp. återföra l. åter hänföra till (ngt). At redressera Qwarn- och Lille Tullen, på Silfwermyntz wärde. Stiernman Com. 1: 1002 (1631). Man skulle heller sökia medell kopper compagniet att redressera och bringa på fötterna igen. HSH 25: 146 (1633). Hwad dhem tillförende på hwarjehanda sätt ähr af händt, skall igen till dhem redresseras. AktsamlKungsådreinst. 156 (1684). At .. Professio Physices blifwer redresserat igen till Facultatem Philosophicam. Annerstedt UUH Bih. 2: 264 (i handl. fr. 1687). Jag .. (anlände) i god tid .., at redressera och til rätta ställa det samma (dvs. retranchemanget vid Råå) .., hwarföre jag ock stranden å nyo afmäta måste. HC11H 7: 166 (1715). 2RARP 10: 311 (1738: redresseras uti). Annerstedt Rudbeck Bref clviii (1905; om ä. förh.). TySvOrdb. 1901 (1932). jfr (†, refl., med sakligt subj.): Redressere wi icke werket (dvs. rikets finanser), så lärer det innan kort redressera sig sjelf, och det med större confusion än man så lätteligen sedan bota kan. HC11H 10: 8 (1669). särsk. (†) med avs. på trupp: åter samla l. uppställa (till anfall o. d.). HC11H 1: 108 (1677).
d) [jfr c] (†) avhjälpa l. råda bot på (ngt); äv.: gottgöra (ngt); äv. med avs. på person: gottgöra (ngn). BraheBrevväxl. II. 1: 1 (1638). (Kommers-)Collegium .. hafwer sig winlagt at redressera och bota åtskilliga miszbruk. HC11H 4: 19 (1697). Han (kan) intet .. finna .., hvarföre Cronan .. skall .. genom den föreslagne penningesumman redressera honom. 2RARP 16: 572 (1747). Redressera skadan. Sahlstedt (1769). Jungberg (1873).
e) [jfr c] (†) med avs. på uttryck i skrift: gm omformulering rätta l. rätta till. Benzelstierna Cens. 56 (1738).
f) [jfr c] (†) i uttr. redressera lön till (så l. så stor del), låta lön utgå med minskning av (så l. så stor del). Rudbeck Bref 72 (1670).
2) (i fackspr.) (på grundval av traktatsmässiga bestämmelser) i detalj uppdraga (riksgräns) på marken gm utmärkning av plats för gränsrösen o. av sträckning av gränsgator. Malmgren Förf. 1: 16 (1929).
Spalt R 620 band 21, 1956