| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKLAMANT re1klaman4t l. rek1-, förr äv. REKLAMENT, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
1) (i fackspr.) motsv. REKLAMERA, v.1 3: person som gör anspråk på (ersättning för) l. återkräver ngt. DA 1824, nr 33, s. 1. 2NF 22: 292 (1915).
2) post. motsv. REKLAMERA, v.1 3 b: person som reklamerar en postförsändelse. SPF 1853, s. 71. SFS 1918, s. 1860.
3) i sht handel. o. jur. motsv. REKLAMERA, v.1 5: person som reklamerar en vara o. d. SvT 1852, nr 219, s. 2. Jungberg (1873). särsk. (†) i allmännare anv.: person som protesterar mot ngt. Crusenstolpe Ställn. 10: 51 (1844).
Spalt R 896 band 21, 1957