| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKTIFICERA räk1tifise4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2 (räcktifisèra Dalin), l. REKTIFIERA -fie4ra osv., v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REKTIFIKATION.
1) (i fackspr., föga br.) räta ut (ngt krokigt), ge (ngt krokigt) en rak form l. sträckning. Större och skarpare krökar (av en flodfåra) måste uträtas genom vattendragets ”rektifiering”, d. v. s. den utskjutande strandremsans genomstickande. 2UB 9: 379 (1905). IllSvOrdb. (1955).
2) mat. finna en rät linje som har samma längd som (en given kroklinje); bestämma längden av (en kroklinje, numera vanl. gm integration). Andersson (1845). En rektifierad båge. Bergroth Geom. 115 (1876). 3NF 4: 377 (1925).
3) kem., farm. o. tekn. rena (ett ämne) l. framställa (ett ämne) i ren l. koncentrerad form gm (förnyad, upprepad) destillering. TrenchierB 123 (1696). Rectificerad terpenthinolja. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 78. Råbrännvinets rektifiering. SvUppslB 9: 438 (1932). — särsk. (†) om rening av ett ämne gm annan metod t. ex. filtrering. Rosenhane Oec. 156 (1662). Därs. 157.
4) (numera bl. tillf., företrädesvis i lärt fackspr.) med avs. på ngt felaktigt l. fult o. d.: rätta (till), korrigera, beriktiga; justera l. tillrättalägga (ngt) så att det överensstämmer med en given norm o. d. Biurman Brefst. 169 (1729). HH XXXII. 1: 50 (1776; med avs. på en passus i en tidningsartikel). Det hade .. icke skadat, om Hr af F(orsell) rectifierat sina historiskt-politiska åsigter efter Heeren eller någon annan god handbok. SvLittFT 1835, sp. 489. Planen var .. gillad och rectifierad af min general. Wingård Minn. 12: 81 (1850). En skräddare .., som med smak och skönhetssinne förstår att genom sin konst rectifiera en af naturen illa danad kropp. Hägg Fotbeklädn. 72 (1873). Med en liten rektifiering av den gustavianska tonen skulle Bernhard v. Beskows ord omedelbart kunna tillämpas på Nathan Söderblom. SvTeolKv. 1932, s. 62.
Spalt R 937 band 21, 1957