Publicerad 1958   Lämna synpunkter
REVERS revær4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 2) REVÄR, sbst.1; anträffat bl. i pl. revärer.
Ordformer
(revers 1691 osv. revärer, pl. 1915)
Etymologi
[jfr t. revers; av fr. revers, frånsida, baksida; etymologiskt identiskt med REVERS, sbst.1]
mil.
1) (förr) om den del av ett skyddsvärk som var vänd från fienden; särsk. ss. förled i ssgr betecknande anläggningar i l. vid en fästningsgravs kontereskarp (avsedda för skydd av graven). Rålamb 8: 93 (1691). Gynther ConvHlex. (1848).
2) (†) löpgrav som går i vinkel mot den egentliga skyttegravslinjen o. är avsedd för flankförsvar av denna. PT 1915, nr 104 A, s. 3.
Ssgr (till 1; om ä. förh., mil.): REVERS-FAS. (†) om sida av en befästningsanläggning som är vänd från fienden? Revers Facen af Demilun. Rålamb 8: 146 (1691). —
-GALLERI. [jfr t. reversgalerie] galleri (se galleri, sbst.1 1 c β) i l. vid kontereskarpen, ryggalleri. Busch Fästn. 9 (1880). —
-KAPONJÄR. [jfr t. reverskaponniere] i en fästningsgrav under kontereskarpen uppförd hålbyggnad för låg bestrykning av gravbottnen. 2NF 20: 1447 (1914). —
-KASEMATT. jfr -kaponjär. Busch Fästn. 21 (1880). —
-MUR. om mur som bildar bakre l. inre delen av en befästningsvall. Busch Fästn. 6 (1880). —
-SKOTT. [jfr fr. coup de revers] (†) skott (från ett skyddsvärks revers) avsett att träffa fienden i ryggen. Strussenfelt PVetA 1779, s. 37. DictMilPort. 157 (1817).

 

Spalt R 1639 band 22, 1958

Webbansvarig