Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RIPS rip4s, sbst.2, förr äv. REPS (rä´pps Dalin), r. l. m. (KonstNyhMag. 2: 32 (1819) osv.), äv. n. (SAOL (1900) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (om olika slag av tyget) -er; ss. ssgsförled förr äv. REPP-.
sammanfattande benämning på olika slag av (vanl. enfärgade) tyger (i ylle, bomull l. siden l. med varp o. inslag av olika textilmaterial, eg. med tuskaftad bindning) med täta, upphöjda tvär- l. längsgående ränder. Soffan var klädd med rips. Hvad fruntimrens klädedrägt beträffar, så har ett tyg som kallas Reps blifvit ytterst begärligt. Det förenar atlassens glans med sammetets mjukhet. JournLTh. 1811, s. 396. Klädning i rips. SvD(A) 1926, nr 303, s. 16. — jfr BOMULLS-, INSLAGS-, MÖBEL-, SIDEN-, SILKES-, VARP-, YLLE-RIPS m. fl.
B: RIPS-BAND.
2) bokband i rips; jfr band 16. —
-DUK. —
-SAMMET. textil. sammet med upphöjda ränder, sammetsrips; jfr manchester 2, manchester-sammet. En förtjusande hatt af mörkblått rippssammet. SthmModeJ 1851, s. 95. —
-STYGN. (†) ett slags sneda broderistygn som sys på avdelad stramalj i rader som helt täcka stramaljen. DamBok 5 (1879; med bild). —
-VÄVNAD. i sht vävn. vävnadsteknik l. -sätt som utmärker rips; äv. konkret, om ripstyg. Freja 1881, s. 181.
Spalt R 2122 band 22, 1959