| Publicerad 1958 | Lämna synpunkter |
RIV ri4v, sbst.2, n.; best. -et.
1) (mera tillf.) motsv. RIVA, v.2 I, II: rivande; klösande, klös; äv. konkret, om sår l. reva o. d. som uppkommit gm rivning l. klösning. jfr: Kattriv läks långsamt. Östergren 5: 787 (1936).
2) (numera i sht vard.) i utvidgad l. bildl. anv. av 1, om förhållandet att personer slåss om l. knuffas l. kivas o. d. för att få (fatt på) ngt l. att personer (l. institutioner o. d.) i konkurrens med varandra ivrigt (söka) riva åt sig ngt l. söka få tag i l. fatt på ngt (l. ngn) o. d. (jfr REV, sbst.7 2 c); stark l. ivrig efterfrågan; särsk. i sådana uttr. som det är l. blir (l. var osv.) ett (förskräckligt o. d.) riv om l. efter ngt (l. ngn); stundom allmännare: bråk l. strid o. d. (o. i denna anv. stundom svårt att skilja från 5 b); jfr RIVA, v.2 II 1 d α, g, VI 1 d. Att dänna (som dör ung) går förut åg lämbnar Wärldsens Handel / Dän andra (som får ett långt liv) till Beswär, till Möda, Rif åg Kif. SkrVSocLd 20: 59 (1693). Det var ett förskräckligt rif efter kostymer (till en maskerad). GHT 1896, nr 254 B, s. 3. Detta riv och slit om pastoratet. Wägner ÅsaH 333 (1918). Att detta liv har varit ett klös och ett riv för klassen, för brödet. Lo-Johansson StädAnsikt. 193 (1930). Vilket riv det var om kläderna (i garderoben på ett konserthus). GHT 1935, nr 232 A, s. 3. Det blev ett riv att få gäster. HågkLivsintr. 17: 10 (1936).
3) (mera tillf.) motsv. RIVA, v.2 III: rivande, skrapande, krafsande; äv. om skrapande ljud. När .. (klockan som höll på att slå sju) hunnit halfvägs, var där en annan som föll in med rif och rassel och knäpp. Schildt Perd. 103 (1918).
4) motsv. RIVA, v.2 V b, konkret, om riven potatis; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, bl. (i fackspr.) om den (bl. a. ss. fodermedel använda) mosartade återstoden av potatis varur stärkelse utvunnits, (potatis)pulpa; jfr REV, sbst.7 7. Av rivet (som erhålles vid tillvärkning av potatismjöl) kan bakas våfflor och göras kaffesurrogat. SvD(A) 1918, nr 283 B, s. 7. jfr POTATIS-RIV.
a) (numera bl. tillf.) motsv. RIVA, v.2 VII 1, om vindens (våldsamma) slitande i ngt. När vädrets rif och risp i tyg och takel smäller. Frese VerldslD 4 (1715, 1726).
b) (vard.) motsv. RIVA, v.2 VII 2, om energisk l. ivrig värksamhet o. d., slit. Rijff, slijt och fijk, Fåfängt är slijkt, / Wälsignelsen gör Huset rijkt. 2Saml. 13: 53 (1683); jfr 2. Så gick dagen under ett oerhört riv och slit (osv.). Carlsson MinB 11 (1912). Där blev ett liv och riv i några minuter i det fridfulla lilla stallet. Lieberath Span. 39 (1916).
Spalt R 2220 band 22, 1958