Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RODAN roda4n l. rω-, r. (SvUppslB 22: 1234 (1935) osv.) l. n. (Dalin 556 (1871) osv.); best. -en resp. -et, i best. anv. äv. utan slutartikel.
kem. envärd radikal uppbyggd av en atom svavel, en atom kol o. en atom kväve, tiocyan; äv. (särsk. i uttr. fri(tt) rodan) om obeständigt, kristalliskt ämne bestående av parvis förbundna sådana radikaler; jfr SVAVEL-CYAN. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 113. (Kopparrodanid) kan icke tvättas med vatten, som föranleder bildning af rodanur och förstöring af hälften af rodan. Därs. s. 117. Fri rodan. SvUppslB 22: 1234 (1935). Tiocyan (rodan) .. finnes i fritt tillstånd som en mycket obeständig förening. Smith OrgKemi 156 (1938).
-GÖDSLING. (i fackspr.) gödsling med gödningsmedel innehållande ngn rodanförening. LAHT 1914, s. 536. —
-KALIUM. kem. rodanvätesyrans kaliumsalt, kaliumrodanid. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 113. Saliven innehåller .. rodankalium. Hylin Munn. 1: 148 (1930). —
RODANUR104, r. l. f. [jfr cyanur] (numera mindre br.) i fråga om metaller som bilda mer än en rodanförening: benämning på den förening i vilken rodan ingår med det lägsta antalet atomer; jfr rodanid. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 117. Lundell (1893). Ekbohrn (1904).
Spalt R 2328 band 22, 1959