| Publicerad 1905 | Lämna synpunkter |
CYANUR sy1anɯ4r (syanúr Dalin), r. (f. Dalin (1850)) ((†) n. Berzelius Kemi 1: 599 (1817; däremot r. Dens. Årsber. t. VetA 1821, s. 64, m. fl. ställen)); best. -en; pl. -er.
kem. i fråga om metaller som bilda mer än en cyanförening: (den) förening i hvilken cyan ingår med det lägre antalet atomer; förr om hvarje förening mellan cyan o. en metall; jfr CYAN-METALL o. CYANID. Den förening som fås då kalium absorberar qväfbundet kol (är) lika väl ett Cyanure, som den, som fås då det (dvs. kolet) uppsupes af kali. Berzelius Kemi 1: 599 (1817). Almström Kem. tekn. 1: 216 (1844). Rosenberg Oorg. kemi 334 (1888). — jfr DUBBEL-, GULD-, JÄRN-, KALIUM-, KOPPAR-, KVICKSILFVER-, METALL-, SILFVER-, VÄTE-CYANUR m. fl.
Spalt C 263 band 5, 1905