Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
ROR, sbst.2, n.; best. -et; pl. = (möjl. äv. att hänföra till sg. ro, Schroderus Comenius 962 (1639), KOF II. 2: 171 (c. 1655)); l. RO, sbst.4, f.? (ÅngermDomb. 4/5 1644, fol. 5 (: lijch-Roo)) l. n. (SthmStadsord. 2: 12 (1682: Roon, pl.)); pl. -n (SthmStadsord. 2: 12 (1682)) l. -r (möjl. äv. att hänföra till sg. ror; se ovan); l. RODER, sbst.5, n.; best. rodret; pl. = (Stiernman Com. 3: 448 (1666: Kyrckiegårds-Roder), AntecknSaml. 141 (cit. fr. 1696: Lijkroderna)); l. ROL, sbst.3, n.; best. -et; pl. = (Sylvius Curtius 602 (1682)); l. ROD, sbst.6, n.; l. ROG, sbst.2, n.?
(†)
1) ett slags ställning med (bår)täcke l. baldakin o. d. som placerades över likbår l. likkista o. d. (Till kyrkobruk, som kunna undvaras, höra) monghanda offerliws .., Liusestakar, Blossstakar, Liusakronor, Requiem, thet the haffua plägat kalla Roogh, rundt om kring medh Liusapipor. LPetri Kyrkiost. 35 a (1566). Båår medh Roor. Forsius Fosz 580 (1621). För Roret som stodh öfwer Lÿcket ähr gifwit för dess lega .. 1: 24. BoupptSthm 29/4 1675. Därs. 1689, s. 874 a, Bil.
2) gravvård i form av ett litet hus av trä; äv. allmännare, om gravvård av annan form (t. ex. kors). Thett Rool som war satt på hans S. hustrus .. graaf på kyrkiegården. UpplDomb. 1: 19 (1617). (Lat.) Mausoléum. (Sv.) Roor. (T.) ein köstlich Grab. Schroderus Lex. 40 (1637). Vppå sombl. kyrckiogårdar står ännu qwar några opreste och bygde brädehuus och korsz öfwer grafwarna, hwilka än kallas Rohl. Dijkman AntEccl. 57 (1678, 1703). SthmStadsord. 2: 12 (1682). Weste (1807). — jfr GRAV-, KYRKOGÅRDS-, LIK-ROR.
Spalt R 2459 band 22, 1959