| Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RYKTAS ryk3tas2, v. dep. -ades (pr. sg. -as G1R 3: 176 (1526) osv.; -es G1R 4: 225 (1527), Därs. 29: 165 (1559)); l. RYKTA, v.2 -ade (numera bl., mera tillf., i p. pf. ryktad ryk3tad2, n. -at) ((†) p. pf. rykt 2SthmTb. 8: 25 (1589: landricht, n. sg.)). Anm. Formen ryktas, som ovan i överensstämmelse med ett icke ovanligt bruk kallas dep., är eg. pass. till (den numera bl. i p. pf. förekommande) formen rykta av samma slag som berättas, höras, sägas o. d. i förhållande till berätta, höra, säga osv.
1) (†) i aktiv form: sprida (ut) rykte(n) om (ngt l. ngn); göra (ngt) bekant (för en större allmänhet) gm utspridande av rykte(n); utom i den särsk. förb. RYKTA UT o. i ssgn UT-RYKTA anträffat bl. i ordböcker; jfr RYKTE 1 (o. 2) samt BERYKTA 1. (Sv.) Rychta, berychta, (lat.) Rumorem spargere. Schenberg (1739). Serenius (1741).
a) ss. dep.: ryktesvis förljudas l. förspörjas l. berättas (om ngn l. ngt); bli bekant gm ryktet l. rykten; komma ut l. spridas ss. l. gm ett rykte l. rykten; oftast dels med (egentligt) subj. bestående av att-sats (l. indirekt frågesats) l. neutralt pron. o. d., dels opers., särsk. i uttr. (det) ryktas om ngt, (det) går ett rykte l. rykten om ngt. Rykthas her och fasth om söffuerin norby .. ath han haffwer en ondh meningh till thetta rikith. G1R 3: 176 (1526). Biörn Stallare fick höra the tidender, som tå kring landet rychtades, om Håkon Jarls drunknande. Peringskiöld Hkr. 1: 743 (1697). Din falskhet må ryktas / kring världen all. Lidforss DQ 2: 642 (1892). Från fiskläget i hafsbandet hade det ryktats, hvar Sammel fanns. Geijerstam Skogen 245 (1903). Det ryktas om goda affärer i olika branscher lite varstans (under varumässan). SDS 1929, nr 213, s. 8. Jag har hört ryktas om en förlovning, som tydligen inte är i föräldrarnas smak. Ashton-Wolfe Spind. 16 (1930). Det ryktades att han hade stupat. Thorén Oriml. 195 (1947). särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. ryktas vara l. göra ngt, enligt ryktet uppges vara resp. göra ngt; äv. ryktas så l. så beskaffad, enligt ryktet uppges l. förljudas vara l. bli så l. så beskaffad. G1R 27: 207 (1557). Tig synes icke orådeligith för the prachtiker skuldh, the danske rychtes haffve förhänder, att all flitt motte förevendis um förstärckning. Därs. 28: 148 (1558). Svartvit kan man alltid vara, modet må ryktas hurudant som hälst. DN(A) 1932, nr 27, s. 11.
b) (numera bl. mera tillf.) i omskrivet pass. l. i p. pf. (jfr 3), (bli) ryktesvis bekant l. känd; (bli) allmänt (omtalad o.) känd; förr äv. i opers. pass. med utsatt agent (i komparativ sats), i uttr. (det) bliver ryktat om ngt av ngn, det uppges l. säges ss. ett rykte om ngt av ngn. Hertig Frederich (skall) .. komme sig med för:ne Ferdinando udi ytterligere förvantnisze, osz alle och thätte vårt rike till förfång och skade, effter som aff enn part thär um rychted bliffver. G1R 28: 516 (1558). Alt detta blef snart kändt och ryktadt i de kringliggande byarne. Lidforss DQ 2: 286 (1889). Gymnasterna .. (ha) uppmuntrats .. med en tidigare ej ryktad institution ute på Värmdön. IdrBl. 1935, nr 143, s. 12. jfr LAND-RYKTAD.
a) (†) = BERYKTAD 1 c β. Konungen (lät) ransaka i the samma bygderna, efter sådana folk, som thär före (dvs. för trolldom) wore rychtade. Peringskiöld Hkr. 1: 286 (1697).
b) (numera bl. i vitter stil, föga br.) berömd, namnkunnig, ryktbar; jfr RYKTE 2 f α o. BERYKTAD 2. Nu är i mäcktige Colchide rycktat / Phryxiske gulskinet. JRudhelius (1662) i 2Saml. 35: 216. Lystna vender / med vindväf och med åror kosan ställa / till rikt och vida ryktadt Kungahälla. Nycander BohR 20 (1921).
1) (†) till 1; i aktiv form: sprida ut (ngt) ss. l. gm rykte(n), sprida ut rykte(n) om (ngt). (Eng.) To bruit a thing abroad, (sv.) rykta en ting ut. Serenius (1734, 1757; under bruit).
2) (numera mindre br.) till 2 a; ss. dep.: spridas l. komma ut ss. l. gm rykte(n). Hallström K11 118 (1918). Det hade ryktats ut att .. (Spinoza) skulle ge ut en skrift, i vilken skulle visas att ingen Gud finns. Larsson Spinoza 396 (1931).
Spalt R 3321 band 23, 1960