| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UT, adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 904):
(9) -RUNDA, -ning. ge (ngt) rund l. rundad form; särsk.: göra rund(ad) öppning i (ngt, särsk. klädesplagg), urringa; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret. Aken Reseap. 347 (1746). SvFruntKläd. 3 (1778; konkret). Framstycken få ej mycket utrundas framåt. UnderrMansKläd. A 4 a (1778). Spisen är stor, utrundad och hvitlimmad. AntT 3: 146 (1863). —
(1, 2) -RUSA, -ning. rusa ut. Alla kom utrusande. Ju mera fluidum genom fänghålet utrusar desto starkare blir des påstötning mot yttre luften. Törngren Artill. 1: 119 (1794). Den svenske målvakten gjorde .. ett par utrusningar som så när blivit ödesdigra. SDS 1924, nr 162, s. 9.
Ssg: utrusnings-olycka. Skyltarna kommer att ge en påminnelse om den ökade försiktighet, som man alltid bör iaktta då skolskjutsar passeras vid av- och påstigningsplatser. Där är ju risken stor för s.k. utrusningsolyckor. LD 22/4 1959, s. 9. —
(9) -RUSKA, -ning. (numera mindre br.) märka ut gm att förse (väg l. vak o. d.) med ruska l. ruskor; jfr ruska, v.1 (se ruska, sbst.2 avledn.). En vak som var öppen, men ej utruskad. SD(L) 22/2 1894, s. 9. Vintervägen .. var utruskad tvärs öfver sjön medels unga granstammar. Hemberg ObanStig. 174 (1896). Östergren (1965). —
(9, 9 a) -RUSTA, -an (†, BenzelBr. 15 (1723)), -else (†, Phrygius MRosengren D 3 b (1608)), -ning; -are (numera bl. tillf., Jungberg (1873) osv.). förse (ngn l. ngt l. sig) med vad som erfordras för visst ändamål l. viss uppgift (jfr rusta ut 1); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. med; ss. vbalsbst. -ning i sht konkret. Konungen j Danmark, som medh Peningar, Skip .. wäl föresörgder och vtrustadt är. Bureus Påw. B 1 b (1604). Efter fjorton dagars väntan återkommo sändebuden från Hessen, men utan brud. Hennes utrustning var icke färdig, hette det. Fryxell Ber. 3: 249 (1828). Nu var det pojkarna som skulle utrustas med lakan, örngottsvar, handdukar, allt det en student för med sig hemifrån ut i livet. Hellström Lekh. 333 (1927). Golvur .. utrustat med både datumverk, månadskalender och spelverk. Kulturen 1954, s. 116. De spansktalande flickorna hade utrustats med var sin tolk. Mankell Villospår 383 (1995). En hel skeppslast med utrustning för brosprängningar i stor skala. Jonasson Hundraår. 131 (2009). jfr radio-, special-utrusta o. regn-, topp-utrustad o. skepps-utrustande samt instrument-, rese-, scout-, skid-, standard-, städ-, terminal-utrustning m. fl. särsk.
a) i fråga om krig: rusta (se rusta, v.1 2), beväpna. Hans Kong:e Ma:tt .. (har) nu medt väldige krigzmacktt och mykitt folck, bådhe till häst och foott, segh tilredt och uttrustedtt emott then ochristelighe stoorförste i Ryslandt. G1R 26: 678 (1556). Vi aftågade, sex af vår Konungs oöfvervinneliga, utrustade för stridsfältet med god, riklig amunition. Stridsropet 1883, nr 4, s. 3. Han måste ju ha något att sätta på sig, då han fått lämna in den militära utrustningen. Hedberg VackrTänd. 320 (1943). jfr fält-, krigs-, soldat-utrustning m. fl.
b) med avs. på fartyg l. flotta o. d.: rusta (jfr rusta ut 3). Ath han anthwordher Jöns vesgöthe then jachth han oss skænkth haffuer saa vthröstad som han oss henne tilsagde. G1R 4: 53 (1527). I fölljie af Hans Maj:ts ankomna ordres arbetades i Carlscrona på Flottans utrustning. Nordberg C12 1: 852 (1740). Lämplig inredning och utrustning, hvartill särskildt höra båtar, pråmar eller flatbottnade farkoster för landsättandet af manskap och hästar. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 289 (1880). jfr flott-, sjö-, skepps-utrustning m. fl.
c) i bildl. anv.; särsk. i fråga om ngns karaktärsdrag l. begåvning l. fallenhet o. d.; vanl. i p. pf.: begåvad (med). Tu skalt vthrusta mich med starkheet til stridz. Psalt. 18: 40 (öv. 1536). Dessa vittra Systrar äro utrustade med en evigvarande ungdom. Kellgren (SVS) 4: 70 (1779). Den andre brodern, Johan, var .. klent utrustad. 2SAH 59: 7 (1882). Med den starka utrustning af tillitsfullhet och ljuslynt fantasi, som fallit på hans lott. 3SAH 16: 61 (1901).
-nämnd. (förr) Det (skall) finnas en utrustningsnämnd som skall planera för de nya universitets- och institutionslokalernas inredning och utrustning. SvD(A) 20/2 1963, s. 26.
-persedel. (numera bl. om ä. förh.) till -rusta a; jfr persedel 5 a; i sht i pl. Ahlström Eldsl. 173 (1879).
-plan. särsk. (†) till -rusta a; jfr plan, sbst.1 II 2. Spak HbFältartill. 198 (1873). Hvarje stab och hvarje kompani, skvadron och batteri ha enligt vederbörlig utrustningsplan en eller flera packvagnar. 2NF 20: 1220 (1914). —
(11 (c)) -RUTTEN. (†) helt rutten l. förruttnad; förstörd av röta. SkeppsgR 1541 (om spik). En bood wijdh porten och en vthrutin stufua. GävleTb. 90 (1640). Utrutne Fenster Karmar och Bågar. ÅbSvUndH 68–69: 191 (1786). —
(11) -RUTTNA. (†) helt ruttna (se ruttna, v. 1 a, c); äv. bildl. Baad skal (inte) skee .. för kalt, ty tå kan man icke wäl vthswettas, effter Wätskan sätter sig tå emellan Huud och Skinn och måste sedan ther vthrotna. IErici Colerus 1: 183 (c. 1645). Een uthruttnat Ask, deruti några gambla Penningar äre fundne. RannsaknAntikv. I. 1: 259 (1685). Mitt förbannade gamla utruttnade hjerta. Strindberg Brev 12: 7 (1896). —
(9 d) -RUVA, -ning. (numera bl. tillf.) ruva (ägg) fram till kläckning; förr äv. bildl.: tänka l. fundera ut (ngt). Schulthess (1885). Böök ResSv. 128 (1924; bildl.). Ett lövsångarbo, innehållande 6 ägg, vilka sedermera utruvades. FoFl. 1938, s. 139. —
1) till 1; särsk.
a) om (ledare för) väpnad styrka l. värnpliktig l. rote o. d.: rycka ut (se rycka ut 2 a–c). At Johan aff Leyden skulle fööra Regimentet öfwer heela Werlden, så at han skulle medh en wäldigh Häär vthryckia. Schroderus Os. III. 1: 173 (1635). Rotarne .. erhålla .. ställning .. efter utryckningen. Ling Regl. 52 (1836). Att fira in- och utryckningarna med ett visst pokulerande har med säkerhet övertagits från de indelta soldaterna. Fatab. 1945, s. 42. jfr rote-utryckning.
b) om räddningsmanskap o. d.; jfr rycka ut 2 d; nästan bl. ss. vbalsbst. -ning. (I brandstationens vaktrum är) 6 man och 1 korporal ständigt .. stationerade, påklädda och färdiga att genast efter signal utrycka. TT 1878, s. 6. I vissa polisdistrikt fick man göra ideliga utryckningar. DN(A) 29/10 1964, s. 17. jfr snabb-utryckning.
2) till 2: rycka ut (ngt, äv. ngn) (ur ngt); äv. bildl.; jfr rycka ut 3. Jag fick tanden utryckt. (Jag) vthryckte mitt hoffuudhhåår och skegg, och satt eensam. Esra 9: 3 (Bib. 1541). Wij äre alle vthrychte / Vhr Sathans förgifftige Näät. PolitVis. 183 (1626). Pallas .. utrycker ur skidans förvar det blixtrande svärdet. Adlerbeth Æn. 267 (1804).
Ssgr: utrycknings-bidrag. särsk. till -rycka 1 a: bidrag vid utryckning efter fullgjord tjänstgöring. SFS 1963, s. 519.
-fordon. till -rycka 1 b. Hemskydd. 75 (1939). Utryckningsfordon (kallas) ambulans samt motorfordon, som är avsett att användas av brandväsendet vid eldfara. BilskolLb. 65 (1959). —
-RYCKBAR~02. [avledn. av -rycka] motsv. -rycka 2: som är möjlig att ryckas ut. JernkA 1879, s. 487. —
(6 c) -RYKTA. (†) sprida ut rykte om (ngt l. ngn); jfr rykta, v.2 1. Frun wille ej tilstå, at det af henne vtrychtat blifwit, vtan enskyllade sig. Bliberg Acerra 563 (1737). Dionysius blef .. Ärkebiskopens hätske fiende, utryktande honom à skrift och tal, såsom en skrymtare och trons förrädare. Afzelius Sag. 7: 209 (1853). Afzelius Sag. VIII. 1: 126 (1856). särsk. i p. pf. i adjektivisk anv.: beryktad; berömd; jfr rykta, v.2 3 a. Denna i all wärlden utrygtade segren. SvMerc. 2: 215 (1756). De illa utryktade rösträttsföreningarna. SvTidskr. 1894, s. 615. —
(1) -RYMD. (†) utrymme med utsträckning i två l. tre dimensioner, ytstorlek l. volym l. (räck)vidd o. d. (jfr rymd 5 a, 6); äv. bildl., om utrymme ngn l. ngt behöver för sin existens (jfr rymd 6 d). Där Ehr förmåga rätt sin fulla utrymbd får. Brenner Dikt. 2: 109 (1704). Thetta inwärtes underjordiske wäder .. bryter uth ehwarest det uthkommer igenom sina små wäderhål, ganska häfftigt, til dess det åter kommer uthi sin förriga jämwicht och uthrymd. Tiselius Vätter 2: 45 (1730). Belägenheten och utrymden af denna Församling (dvs. Bjursås) är ganska inskränkt. Hülphers Dal. 440 (1762). Än söks beskydd af berg, än utrymd af en slätt. ORudbeck Borås. 17 (1776). Luftens klara tunnhet / För synens utrymd öppnar alla vidder. JGOxenstierna 4: 104 (1815). —
1) till 1, 2: (hastigt på grund av fara o. d.) överge l. lämna l. tömma (område l. bostad l. lokal o. d.) på föremål l. människor; äv. (med konstruktionsväxling): avlägsna l. röja undan (ngt l. ngn). Lokalen måste omedelbart utrymmas. FörsprMika (Bib. 1541). Teglet .. (hade) blifvit utrymdt utur sin brännings-grop. VetAH 1803, s. 184. I hagarna vistades kreaturen hela sommarhalvåret; ladugården var utrymd. Fatab. 1948, s. 8. Utöver listan över hyresgästerna fanns där (i porten) en sönderriven plan för utrymning i händelse av krig. Beckman DamRödHatt 241 (1966). jfr snabb-utrymma o. snabb-utrymning.
2) (†) till 1 f: göra (ngt) rymligare, utvidga; äv. refl. (bildl.); äv. ss. vbalsbst. -ning dels om utvidgning av markområde o. d., dels konkret, om utrymme (jfr -rymme); jfr rymma ut 2, 5. Om andra frijheter och vtrymning eller Stadswadh willjom wij wara förtänckte uthi, så lenge [tils] wij titt ned i then ängden sielfwe personligen komme. G1R 1: 87 (1523). Titt hierta skal vndra och vthryma sigh. LPetri Jes. 60: 5 (1568). I Arbogha, när Kon. Johan sågh at humblen ville vexa lät han bort hugga träen ur trägården som mäst var och lät utryma Humblegården. Bureus Suml. 41 (c. 1600). Twänne stora fönster skulle uthi södra kyrckiowäggen och muhren uthrömmas. ProstbUppvidinge 1730, s. 10. Vinkelräta orter .. hvardera slutande med större utrymningar, i hvilka 95 centner (4 tons) kanonkrut inlades. TT 1871, s. 79.
3) (†) till 1, 2 a: rymma l. fly ut; jfr rymma ut 4. Öpet Bref, belangande om dem som äro utrymde, ock gångne Fienden tilhanda. Schmedeman Just. 132 (1613). I medler tijdh fingo Knechtarne vthrymma aff Qwarnhwset, och komma på flychten. Girs E14 58 (c. 1630).
Ssgr (till -rymma 1): utrymnings-plan. jfr plan, sbst.1 II 2. Civilförsvarets nya utrymningsplaner. LD 1958, nr 36, s. 8.
-väg. utgång(sväg) från lokal o. d. avsedd att användas vid utrymning. Utrymningsvägar i hotell eller pensionat .. skola anges genom tydliga markeringar. SFS 1966, s. 1615. —
(1 f) -RYMME, förr äv. -RÖME l. -RÖMME. [fsv. utryme; till -rymma 2] tillgänglig l. öppen plats (på mark l. i byggnad l. kärl o. d.) att utbreda sig l. röra sig på l. få rum inom, plats (se plats, sbst.1 6), rum (se rum, sbst.3 1); äv. oeg. l. bildl. (se d). Brist på utrymme. När torr och heet dimba hafwer samlat sig uti jorden, och finner intet utrymme, tå brister thet ut med sådan häftighet, at jorden skakas och sönderremnar. Spegel Pass. 440 (c. 1680). Utrymmet på teatern .. befans snart otillräckligt. Wennerberg 2: XXVIII (1882). Gåskarlen låg så inklämd mellan svanorna, att han inte hade utrymme att lyfta vingarna. Lagerlöf Holg. 2: 175 (1907). För att .. spara utrymme i glasen, kan man .. sockra .. (bären) och låta dem stå på svalt ställe några timmar. StKokb. 619 (1940). jfr front-, hyll-, luft-, manöver-, scen-, sitt-, spår-, transport-utrymme m. fl. särsk.
a) (†) om mark l. jordyta o. d. att tillgå. J wpby ær mera och betthre wthryme een j samma eeldtompt. G1R 2: 48 (1525). Hennes Kongl. M:tt hafuer nådigest undt och effterlåtit staden till muulbeet och uthrijmme de tuenne små bijarne. BtHforsH 1: 87 (1642). Dock finnes här i socknen af kärr, måssar och utmark följande utrymme, som genom dikning och rödjande kan och bör odlas up både til åker och äng. VetAH 1750, s. 261. SPF 1857, s. 501. jfr tomt-utrymme.
b) om plats i framställning l. publikation o. d., särsk. om särskilt angiven plats l. med inbegrepp av möjlighet att utbreda sig på denna plats. Huru vår nu förbätrade Regerings-Form til alla delar instämmer med detta urgamla Regerings-sättet, har jag nu icke utryme at vidare til alla delar utvisa. Schönberg Bref 1: 48 (1777). Inte minst frågan om Norges ställning efter unionsbrottet och kungavalet i Norge får stort utrymme (i boken). HT 1960, s. 100. Om ni vill anteckna kan ni göra det på det fria utrymmet under era bilder. Jersild BabH 318 (1978). jfr sido-, spalt-utrymme.
c) i inskränktare anv. (äv. i pl.): (för visst ändamål (mindre,) avskild) del i byggnad l. bostad o. d., lokalitet o. d. Schück VittA 2: 339 (i handl. fr. 1675). Manbyggning .. innehållande, förutom förstugor, skafferier och andra dylika utrymmen, 8 rum samt källare. PT 1903, nr 283 A, s. 4. Av de tillfrågade saknar var femte pensionär sådana grundbekvämligheter som vattenledning, avlopp och sanitära utrymmen inne. HangöT 1979, nr 126, s. 7. jfr sekundär-, sov-utrymme m. fl.
d) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv., vanl. övergående i bet.: tillfälle l. möjlighet l. spelrum (se d. o. 2) o. d. (till ngt l. att göra ngt); förr särsk. i fråga om tid: frist. Det finns utrymme för olika tolkningar. (Ge akt på ryssarna) så att the icke .. kunne hafva utrymme til theres förräderij och falske anslag att göre något infal. G1R 24: 490 (1554). Ty lembnades honom utrymme, antingen 1 (mark) silf(we)r ährläggia, el(le)r för Tinget drages, och stå så sin hazard. OfferdalKArk. N I 1, s. 23 (1696). 2 timars utrymme, sedan wille han möta honom med sitt lilla manskap. Benzelius Anecd. 83 (1719). Han har det största utrymme för sin makt som gerna kan tänkas. Samtiden 1873, s. 97. Det finns ett stort behov att .. öka utrymmet för demokratisk påverkan. SäljSkiten 163 (2009). jfr tids-, tolknings-utrymme.
-brist. Ordboken .. som slits mellan kravet på överskådlighet och utrymmesbrist. Form 1946, s. 209. Staf PolisvSthm 489 (1950).
-skäl. särsk. till -rymme b, i uttr. av utrymmesskäl, med hänsyn till (det begränsade) utrymmet. Af utrymmesskäl ha i denna årgång uteslutits ett par kapitel af tillägget. SD 1892, nr 346, s. 5.
-snål. som kräver litet utrymme; jfr snål 3 e. En lättmöblerbar och utrymmessnål TV. DN(A) 12/10 1958, s. 10.
-standard. särsk. standard (se standard, sbst.2 3) beträffande utrymme i bostad. EkonT 1939, s. 102. Den utrymmesstandard vi skola sträva efter är den som ger varje familj den bostad, som svarar mot dess storlek och sammansättning. Form 1945, s. 147. —
(2) -RYSKA, äv. -RÖSKA, -ning. (†) rycka upp l. ut (ngt). Stormwäder swsar och brwsar, omkastar och vthrysker Trään vthu Jordenne. PJGothus Pollio EwLijff X 7 b (1602). Helbregda Swijn bära sina Börster rätt upp .. och tå man uthrösker några Börster, see the icke oreenligen uth, uthan äre rena. IErici Colerus 2: 212 (c. 1645). —
(9 b) -RÅDA, v.1 (†) uttyda (ngt). Simson sadhe til them, Iagh wil settia idher ena gåto före .. kunne j icke vthrådha henne, så skolen j giffua migh .. tretiyo höghtijdhes klädher. Dom. 14: 13 (Bib. 1541). Lind (1749). —
(9) -RÅDA, v.2 (†) markera (ngt) med rågång; jfr råda, v.2 CivInstr. 263 (1643). Hwad Urfjällar Utjordar Fäboställen Torp eller Utängar, som under Byarne, antingen afsides eller och några mihl derifrån på Allmänningar och andra skogar, belägne och för sig sjelf utråade äro .. måste Landtmätaren och så i lika måtto Geometrice .. afmäta. LandtmFörordn. 32 (1725; rättat efter orig.). —
(8) -RÅKA. (†) i sådana uttr. som utråka för (äv. före) ngt l. ngn, råka ut för ngt l. ngn (jfr råka ut 2), vara så l. så utråkad, ha råkat så l. så ut (jfr råka ut 4), utråka i ngt, råka komma ut i ngt (jfr råka ut 1). Han haffwer illa uthråkat för een skalk. UUKonsP 3: 32 (1641). Vthi Martio på resan til Vpsala .. vtråkade (han) vthi thet grwfweliga kalla Vrwäder. Ungius Alm 41 (1644). VDAkt. 1724, nr 248 (: före). När han .. så illa war utråkad hos den hårda och swåra Enkan, förföll han i ett diupt melancholie. Kling Spect. B 1 b (1734). Dalin (1855). —
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 1 g, med avs. på järnstycke l. stångjärn o. d.: räcka ut (se räcka ut 1 a); jfr -smida. Opbyggia en vatnhammar til att vdreckia plåtar och staffiser (dvs. stångjärn). G1R 5: 103 (1528). Såsom Metallerne lata sigh smälta, hambra och wthräckia: så kunna stenar huarken smältas medh eld eller Solennes wärme, icke häller wthräckias medh hamrar. Forsius Phys. 179 (1611).
2) till 1 (h), 2: sträcka l. räcka ut (se räcka ut 2) (ngt, i sht kroppsdel); numera bl. i p. pf. Jach vthrecker mina hender til tich. OPetri 2: 424 (1531). En förgylt Örn medh vthräckte wingar. Widekindi KrijgH 894 (1671). Spegel GW 37 (1685; med avs. på vapen).
3) till 9: räcka till, förslå; jfr räcka ut 5. Räntmästaren föreslog, att valvationen på myntet gör det störste mangel i staten; hade icke den waret, hade medlen ännu kunnat uthräckia. UUKonsP 10: 11 (1673). Sekr. utskottet (hoppas) .. at desse månateligen anslagne 10000 d:r smt .. uträckia och icke öfverskridas. 2RA 1: 368 (1723). —
1) till 6 d; jfr räkna ut 1; anträffat bl. i p. pf., äv. bildl. Uträknad i tredje ronden. SvD(A) 25/9 1922, s. 11. Tro inte att socialdemokratin är uträknad. Vi kommer tillbaka i nästa års val. GbgP 2/5 1990, s. 33.
2) till 9 b: komma till klarhet om l. tänka ut l. beräkna l. (matematiskt) räkna ut (se räkna ut 4, 5) (ngt); äv. mer l. mindre bildl., särsk. ss. vbalsbst. -ing (jfr slutet): plan l. beräkning (se d. o. 2) l. förhoppning l. list o. d., förr äv.: fördel l. vinst; förr äv. med indirekt obj., övergående i bet.: redovisa. Kostnaden är inte uträknad ännu. Det var bra uträknat. Det var gjort med uträkning. Konung Cores j Persen fick .. (tempelkärlen) vth igenom Mitcherdath Rentomestaren, och vthreknadhe them Sesbazar Förstanom i Juda. Esra 1: 8 (Bib. 1541). (Han) hade aldrig giordt mindre uträkning, än komma til Kongl. Hofwet. Nordberg C12 1: 5 (1740). Hvem har uträknat dem (dvs. mineralrikedomarna) så, att de skulle räcka till, så länge menniskan är? Agardh ThSkr. 3: 126 (1838). Det förefaller som om det för deras ekonomi borde vara större uträkning att i regementenas magasin inköpa alla behöfliga artiklar (osv.). KrigVAT 1892, s. 248. Sedan engelsmännen väntat en stund och förmodligen uträknat att han drunknat eller kommit undan, avlägsnade de sig. Adelsköld Dagsv. 1: 289 (1899). Arvode för mätning och uträkning. SvLantmät. 1: 52 (1928). (Hon trodde) att Valter skulle förefalla mindre halt .. (med långbyxor). Det är tvivelaktigt om den uträkningen höll streck. Hedberg Prins 67 (1936). jfr areal-, netto-, ränte-uträkning m. fl. särsk. i sht ss. vbalsbst. -ing i sådana uttr. som göra uträkning (up)på ngt, göra beräkning på l. beräkna ngt; äv. bildl., i sådana (numera obrukliga) uttr. som göra sig l. ha uträkningar på ngt l. ngn, göra sig l. ha förhoppningar o. d. om ngt l. ngn (jfr räkna 12 b β (slutet)). Vdi hans räkennskapp .. ware mere vtthrächnedt på halfftunnen än som szölffuer tilräckie kundhe. HH XIII. 1: 260 (1566). Soknmennerna (bad) prosten gora utrekning på några åhrs forstrekningar. Murenius AV 527 (1662). Boskapen låto the gemenligen följa wid Arméen, men uppå them giorde the sig icke någon synnerlig uträkning. Richardson Krigsv. 1: 91 (1738). Ett Fruentimmer smickrar sig lätteligen, och giör stora uträkningar på sin skiönhet. Säfström Banquer. Q 2 a (1753). Sjelf grämer han sig öfver en felslagen uträkning på vinst. Lidbeck Anm. 74 (1807; läst i orig.). Man hade stora uträkningar på Herr Biskopen och hoppades, att Herr Biskopen skulle taga 5 à 10 actier. AnderssonBrevväxl. 2: 206 (1857).
(1, 2) -RÄNNA, -ing; -are. (†) ränna ut (se ränna ut 2). ConsAcAboP 3: 96 (1665). (Sv.) Utränna .. (t.) herausrennen. ÖoL (1852). —
(1 f) -RÄTA, -ning; -are (†, JernkA 1850, s. 382). räta ut (ngt); äv. bildl. HovförtärSthm 1770, s. 4330. Då man vill åter uträta armen, eftersläppas dessa muskler. Sundevall Zool. 6 (1864). Kristina var populär, som alla unga thronarfvingar .. Hon skulle uträta allt, som nu var snedt. Topelius Planet. 2: 165 (1889). Förintandet av våra slättsjöar och uträtandet och förfulandet av våra åar låter sig knappast försvaras. Selander LevLandsk. 192 (1955). —
-RÄTTA, -else (†, G1R 14: 137 (1542), Ekeblad Bref 1: 263 (1653)), -ning; -are, -erska (†, Linc. Cc 2 d (1640)). [fsv. utrætta]
1) (†) till 1 f: räta ut (ngt); jfr -räta o. rätta ut 1. At han moste klift tången vthretta på sijn kne ighen, så krockot slogh han det på mijn rygh. BtÅboH I. 4: 63 (1629). Jag börjar bli krokig i alla leder ock kan ej mer uträtta fingrar som beständigt böjas kring pennan. JGOxenstierna Dagb. 171 (1771). 3SAH LVI. 3: 112 (1843).
2) till 9: utföra l. genomföra l. göra l. åstadkomma l. verkställa (göromål l. arbetsuppgift l. syssla l. ärende l. uppdrag o. d.); äv. med bestämning inledd av prep. med betecknande (hjälp)medel varmed ngt utförs osv.; ss. vbalsbst. -ning förr särsk.: göromål l. uppdrag l. ärende. Thå .. the i Dalerne såghe sich intit vthretta kunna hwarken med breff eller bodh, församblade the (osv.). OPetri Kr. 168 (c. 1540). Sedan Konung Osuvius i Engeland hade medh Lycka och Framgång vthrättat sitt Krijgsztågh .. slogh han (osv.). Schroderus Os. 2: 289 (1635). Hwar och en skiöter och vtretter sina sydzslo. Swedberg Cat. 293 (1709). Regenten har skäl att vara nådig emot dem, som uträttat, att han nu är regent. Almqvist DrJ 272 (1834). Det gjorde jag för att jag har uträttningar i Örebro och Hofva. Almqvist Går an 100 (1839). Då .. må man väl förvåna sig öfver hvad lifskraften förmår uträtta, som ligger förborgad i det lilla fröet. Berlin Lsb. 167 (1866). Han hade tänkt lämna polishuset redan vid tolvtiden för att uträtta de ärenden som fortfarande väntade. Mankell Villospår 423 (1995). jfr o-uträttad. särsk.
a) (†) förrätta (gudstjänst); äv.: sköta (ämbete o. d.). Vthretta titt embete redheligha. 2Tim. 4: 5 (Bib. 1541). Thet Prästerna och Lewijterna icke skulle bruka prästerlige Klädebonat annorstädes än vthi Församlingen, och tå the skulle vthrätta Gudztiensten. Schroderus Os. 1: 195 (1635). Wallquist EcclSaml. 1–4: 436 (1790).
b) förrätta (se d. o. 4), i uttr. uträtta sina (natur)behov o. d. HygRevy 1920, s. 96. (Magproblem kan) leda till att katten börjar associera toalådan med att det gör ont när den ska uträtta sina behov. Hellman Holmström KattBet. 29 (2009).
c) uppnå l. vinna (ngt); om ngt sakligt äv.: gagna. (Han) såågh sich intit kunna med dachtingan vthretta. OPetri Kr. 149 (c. 1540). I många högst förtviflade fall, då alla andra bekanta medicamenter ingenting uträttade, icke allenast Författaren .. funnit, att denna rot ensam åstadkommit fullkomlig bot. Hygiea 1839, s. 293. Att du, den ensamma svaga menniskan, skulle kunna med din bön något uträtta för de millioner hedningar, om hvilkas räddning du beder, dertill behöfves en brinnande tro. Rundgren Minn. 2: 222 (1870, 1883).
d) (†) redogöra för l. omtala (ngt). At fordom dags woro icke så monga saker vthrettade i bescriffuen lagh som nw är. OPetri Kr. 49 (c. 1540). Alt thet som i Församblingenne handlas, skal vtrettas på alme(n)t förståndeligit mål. LPetri KO Föret. 8 (1571). Runius (SVS) 2: 211 (c. 1710).
e) (†) betala l. bekosta (ngt). Huilkit kho: Ma:t till Dammarch fast drägeligere är, än then forslagne renthe årligen vtrette och betale. G1R 11: 360 (1537). Dähnert 245 (1746).
f) (†) närmande sig l. övergående i bet.: föröva l. begå o. d. (ngt). The skola förnimma, at iagh Herren j mitt nijtt talat haffuer, när iagh mina grymheet vppå them vthrettat haffuer. Hes. 5: 13 (Bib. 1541). (Herodes) vthrettade itt så ynkeligit mord på .. oskyldigh barn. PErici Musæus 1: 101 b (1582). Så göra många än, de uträtta Guds wredes domar. Murbeck CatArb. 1: 822 (c. 1750).
3) [jfr t. ausrichten] (†) till 9: döma i l. avgöra (rättsfall l. mål o. d.); jfr rätta ut 3. Saken war sådana at ma(n) ey he(n)ne rætzliga vthrætta ku(n)de. OPetri Tb. 277 (1529). Huru thet skall blij medh hennes barn, motte vträttass på första häradtzting. Murenius AV 321 (1656). —
(6 a) -RÖJA, v.1 (†) avslöja (ngn) l. avslöja l. yppa (ngt). Om tu någhot aff thenna wår ärende vthröyer, så wilie wij wara then eedhen quitte som tu aff oss taghit haffuer. Jos. 2: 20 (Bib. 1541). Then såsom vttröjer een sådane (dvs. en dansksinnad), schall .. warde therföre lönedt. HSH 27: 73 (1563). Swedberg Ordab. (1725). —
(11) -RÖJA, v.2, äv. -RÖDJA. (†)
1) (†) röja (se röja, v.3 1 a) (ngt). Skola wid .. (sex markers) bot torra träd, windfällen, rijs och stubbar efter handen utrödias. FörarbSvLag 6: 221 (1728). Ängen är skiäligen utrögd och i förswarligt stånd. VDAkt. 1773, nr 347. Modin GTåsjö 193 (1916).
2) (†) röja (se röja, v.3 3 b) (ngt); röja undan; äv. med avs. på rum o. d.: utrymma (jfr röja, v.3 3 c). Någre Frantzöske, och Italianske (ord) .. huilcke numera så diupt äre inrotade (i svenskan); at the med ingen flijt, stå til at utrödia. Stiernhielm hos Nilsson Term. 170 (c. 1650). Et bevis at detta rum varit et Lutherskt Bönehus men nu till bänkar m. m. utrögd såsom en Rysk kyrka. BtVLand 2: 108 (1760). I Hagby kyrka utröjdes de .. sex träpelarna. Olsson Herdam. 3: 101 (1948). —
-RÖKA, -ning.
1) (†) till 1, 2: ryka ut (se ryka ut 1); bolma ut; jfr röka ut 5. Möller (1807). (Byggnader) med bibehållande af rökstugans form och utrökning genom en huf på taket. LfF 1912, s. 129.
2) (†) till 1: dunsta bort; jfr röka, v.2 6 b. Tag en Muskat-Nött, lägg der till 12. Lod Rosen-Honing, och 4. Lod Brännwijn, koka det hwart med annat, in till desz Brännwijnet är aldeles utrökt. Roberg Beynon 136 (1697). Lind 1: 51 (1749).
3) till 2 a: röka ut (se röka ut 1) (ngn). Lindfors (1824). Peter liknade en björn, som blivit utrökt ur sitt ide. Siwertz Sel. 2: 190 (1920).
4) (†) till 11: röka (cigarett l. pipa o. d.) färdigt l. till slut. Dähnert 234 (1746). Erik .. släcker sin nästan utrökta cigarrett genom att trycka den i botten av en askkopp. Holmström Benj. 302 (1932). —
1) (†) pröva (se pröva, v. I 1) (ngt); jfr röna, v.2 1. Mycket har jag rest, / mycket jag erfarit, / många krafter utrönt. Afzelius SæmE 34 (1818). Att det är genom .. vedermödorna .. som den menskliga naturen uppodlas .. såsom guldet genom elden utrönes och sofras. Wallin Rel. 3: 130 (1831).
2) gm undersökningar l. tankearbete (försöka) skaffa sig kännedom om (ngt); försöka komma underfund med l. ta reda på l. utforska (ngt); särsk. med obj. bestående av indirekt frågesats; jfr röna ut. RB 10: 7 (Lag 1734). Kan Herr Bibliothekarien utröna, på något obemärkt sätt, hwar Dalin bor, och hans förnamn? 3SAH LXI. 3: 176 (1851). För att utröna, hvilken af de trenne undervisningslinierna bäst lämpar sig för barnens begåfning och anlag, pröfvas (osv.). Sthm 1: 412 (1897). Viktigast är att kunna utröna orsakerna till elevernas klandervärda uppförande. PedT 1955, s. 2.
3) (†) få veta (ngt); förstå l. inse; erfara; i pass. dels: bli känd l. uppenbarad l. avslöjad, dels övergående i deponentiell anv.: visa sig l. komma till synes l. befinnas; jfr röna, v.2 3 (b), 5. Ther före hade han och fögho ynnest aff them, som thå vthröntes, thå honom mest trängde. OPetri Kr. 219 (c. 1540). Under den tiden jag förrättat detta embetet har jag ägt många tillfällen at utröna det mina gåfvor icke varit tillräckelige. Höpken 2: 228 (1756). Sålunda är det utrönt, att dödligheten är mycket större bland kvinnor, som gift sig för tidigt. Idun 1890, s. 72. En arbetare, som värkligen utrönts bli representant för sin klass. GHT 1/12 1904, s. 2. —
1) (†) till 2 a, refl.: förflytta sig ut; jfr röra ut II. Mag. Petri Laurbeckij hundh hade henne mycket illa bitit .. så att hon hafwer måst een långan tijdh hålla widh sängen, och sig eij kunnat uthröra. ConsAcAboP 4: 504 (1679).
2) till 3: röra ut (ngt); äv. i uttr. utröra ngt i ngt, röra ut ngt med ngt (i sht vätska). Fällningen väl aftvättad utrördes med vatten och sönderdelades med svafvelbunden vätgas. VetAH 1820, s. 294. Till vanliga arbeten utrör man de pulveriserade färgerna före begagnandet i vatten. AHB 12: 1 (1865). Sedan .. (skalet) blifvit bortskrapadt, användes bönan krossad, utrörd till gröt. Dahlgren Stanley 2: 111 (1890). Efter varje garning måste .. (härden) skrapas ren och översmetas med ett tunt lager utrört stybbe, varpå eldades och .. mera kolhaltigt stybbe inslogs. Lindroth Gruvbrytn. 2: 351 (1955). —
(9) -RÖSA. (†) = rösa ut. Det Konungens Befallningshafvande .. ville ålägga skiftesförrättaren att .. icke till grus- eller lertag, odlingsmark eller byggnadsplats afse och utrösa sådant ställe, der .. minnesmärkes förstöring .. kunde blifva en följd. AntT 1: 219 (1864). Smeds Malaxb. 326 (1935). —
(6 d) -RÖSTA, -ning. rösta ut (ngn). 2RARP 18: 373 (1751). Sista uppträdet bestod deri, att J. ställde den frågan till nationen, huruvida han eller L. borde ur nationen utröstas. AnderssonBrevväxl. 2: 151 (1853). Kvinnan var tidigare i år med i TV4:s talangtävling Idol men blev utröstad i ett tidigt skede. KvällsP 15/12 2007, s. 32. —
(9, 11) -RÖTA, -ning. särsk. med avs. på slam: röta (se röta, v.3 1 a β δ’); förr äv. med avs. på hus l. mark o. d.: låta förfalla. Jtem klagade the .. att han vthröter Prästegården, Och lägger åkren i ödhe. UppsDP 7/7 1602. Utrötning av slammet sker i separat rötkammare. TT 1941, V. s. 197.
Spalt U 1195 band 36, 2012