| Publicerad 2012 | Lämna synpunkter |
UTSLAG ɯ3tsla2g, n.; best. -et; pl. = (Gustaf II Adolf 205 (1620) osv.) ((†) -er VDAkt. 1749, nr 423, Vet-AH 1801, s. 288).
1) motsv. UT-SLÅ 1: slag (se SLAG, sbst.1 1) varigm ngt förflyttas ut(åt) l. iväg; särsk. om sådant slag (med klubba) på boll, äv. om första slag (jfr UT-SPEL 2). Sjelfva utslaget af klotet (osv.). Balck Idr. 1: 478 (1886). Utslaget från hål 2 och 7 har enligt Céleste gjort livet allt svårare för henne och hennes gäster i takt med att golfspelandet ökat på Ven. SDS 2/8 1993, s. C10.
a) rörelse (ut) från normalläge hos våg l. mätinstrument l. pendel (se slutet) o. d. som indikerar resultat av belastning l. mätning; särsk. om instrument o. d. i uttr. ge utslag, registrera rörelse o. ange avvikelse från normalläge, visa mätresultat; äv. oeg.; jfr SLAG, sbst.1 17. Stiernman Com. 2: 27 (1634). Vid detta tilfälle upvistes .. det i Förordningen åberopade betsman, hvilcket i vägande skal gifva et mycket rätt och noga utslag. 2RARP 10: 360 (1738). Barometern är qvick och gifver utslag om de minsta förändringar i luften. Hofcal. 1752, s. 118. Om man nu under fortsatt krängning uppmärksamt betraktar dynamometern, finner man att den t. ex. för en temligen djupt ballastad båt, gifver större och större utslag (osv.). Balck Idr. 1: 10 (1886). Seismografen i Uppsala gjorde ett medelstort utslag den 4 d:s tidigt på morgonen. SDS 1906, nr 336 A, s. 3. Vågen gifver ett noggrant och tillförlitligt utslag. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 127. — särsk. om pendels l. strängs o. d. rörelse från jämviktsläge till en av vändpunkterna, svängning (se SVÄNGA, v.1 VI 1 slutet); jfr SLAG, sbst.1 3. Gör pendeln stort utslag? När strängen strykes med stråken eller knäppes med fingern, gör han utslag åt sidan, så kallade transversalsvängningar. UB 2: 467 (1873). En tunn eftergiflig trumhinna hos en ung individ ger .. vida större utslag än en med åren eller af annan grund mer resistent. LbKir. 2: 124 (1922). Balansarmarna (i uret) hindrades dock att göra för kraftiga utslag av ett svinborst, placerat så, att den ena balansarmen kunde slå emot detsamma. Kulturen 1954, s. 44. — jfr PENDEL-UTSLAG.
b) (†) motsv. UT-SLÅ 2 a, hos växt: telning (se TELNING, sbst.2 1) l. lök (se d. o. 2) o. d.; särsk. i uttr. göra utslag, bilda telningar. (Man) sätter .. (blomlökarna) i en Säng, dhe gambla för sigh, de unga Uthslagen för sigh. Rålamb 14: 61 (1690). Tag (mot frossa) utaf Näsgräs .. 9 stycken fingers långa utslag eller telningar, som sönderskärs. Bruno Gumm. 45 (1762). När pil-stören framdrifwit skott up til qwistar och grenar, gör den nederåt intet widare utslag. Gadd Landtsk. 2: 17 (1775).
c) skeppsb. i fråga om fartygskonstruktion: uppritande i full skala av fartygs linjer l. särskilda detaljer; jfr SLÅ UT 15 a. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Inom båtbyggeriet är det nödvändigt att förstora ritningen till full storlek. Det är denna procedur som kallas att ”slå ut båten” eller att ”göra ett utslag”. Elfman o. Ginsburg Båtäg. 144 (1960). — jfr PLÅT-UTSLAG.
3) (numera i sht i skildring av ä. förh.) motsv. UT-SLÅ 3: tömning l. uttappning av slagg l. smältgods ur smältugn; jfr RYMNING, sbst.2 1 b, SLÅ UT 23 b. Ekman RelSmältewStKåpparbg 101 (1704). (Arbetarna) besväras af den starka och brännande hettan, sedan Utslagen blifvit gjorde, och medan tackjärnet ännu står i moten at afsvalas. Garney Masmäst. 35 (1791). Sedan tillstånd erhållits, begifver han sig till hyttorna .. för att afvakta utslag .. När detta skall ske, arbeta tvenne karlar med spett för att öppna det igenmurade hålet, utslagsbröstet, hvarigenom den glödande massan skall rinna ut. LbFolksk. 2: 318 (1899). — jfr MASUGNS-, SLAGG-UTSLAG.
4) (†) motsv. UT-SLÅ 5, i fråga om kortspel: utläggande av (första) kort, utspel. Mont-Louis FrSpr. 158 (1739). Hade han haft första utslaget, så hade han wunnit ofelbart. BeskrLombreSp. 14 (1745). Östergren (1965).
5) (†) motsv. UT-SLÅ 6: anslag l. kungörelse o. d. Efter Bengt ej war hemma, frågade jag honom igen, om det war utslag til plenum i morgon: wiste intet. Dalin Arg. 2: 340 (1734, 1754). R. R. (vill) företaga sig målet til afgiörande, samt genom utslag på Rådstugudörren, underrätta parterne om domens afsäÿande. VRP 30/6 1736. Hwad ifrån desse ställen utfärdas, antingen genom öpet utslag, utdrag af Protocollen eller Bref (betalas): Sex öre Sm:t. Arket. LandtmFörordn. 164 (1748).
6) motsv. UT-SLÅ 7: vid infektion l. efter bett o. d. förekommande hudförändring (som ger upphov till klåda); äv. dels oeg., om liknande förändring hos skal o. d., dels utvidgat (se slutet); förr äv. abstraktare, om förhållandet att koppa o. d. bildas. Key Inbj. 1892, s. 73 (i handl. fr. c. 1730). Hostan är altid swår wid mässlingen, och kommer ibland före utslaget och ibland tillika med utslaget. Darelli Sockenapot. 200 (1760). Et barn om 4 år, hade et envist utslag på munnen. VetAH 1762, s. 161. Skorf är en sjukdom, som visar sig på potatisknölarna såsom ett brunaktigt eller svart utslag. Arrhenius Jordbr. 2: 276 (1860). Färgämnen för skinn, liksom vissa prydnadsväxter kunna åstadkomma utslag på huden. Wirgin Häls. 2: 257 (1931). Till slut fick jag utslag och gick till livmedikus Hofström .. Han sa helt enkelt: ”Det duger ej att sätta ylle på dig, huden är för ömtålig.” Henning HbgMinn. 1: 57 (1950). — jfr BLÅS-, HUD-, KOPP-, LÄKEMEDELS-, MÄSSLINGS-, NÄSSEL-, REVORMS-, RUV-, SKABB-, SYFILIS-UTSLAG m. fl. — särsk. i utvidgad anv., om på ett föremåls yta, särsk. tegelyta, uppträdande missfärgning: utfällning (se UT-FÄLLA 2 slutet); i sht ss. senare led i ssgn SALT-UTSLAG. TT 1900, K. s. 82. En fasads utseende kan helt förstöras genom uppkomsten av missfärgningar i ytan .. Ibland uppstå utslag eller utfällningar på grund av förekomsten av lösliga salter i stommaterialet. TT 1940, V. s. 35. Utslag (dvs.) defekt i form av mjölkigt utseende på ytan av en ursprungligen blank film. TNCPubl. 88: 178 (1988). jfr SALPETER-UTSLAG.
8) [delvis bildl. anv. av 2] med särskild tanke på hur ngt avlöper l. slutar l. visar sig: resultat l. utfall l. utgång (se d. o. 6 f) l. yttring (se c); jfr UT-SLÅ 10. Denne vijdhlyfftigheet kunnet brachts till ett gott uthslag och fäderneslandedh reputerlig och hugnelig ända. AOxenstierna 7: 641 (1632). På det at denne .. intentionen (att upprätta ett gymnasium) måtte nåå det Vthslagh som därigenom sökes, Syness .. sådant på effterföliande sätt bäst wara at ställa i wärket. ÅbSvUndH 58: 14 (1641). Du kan föreställa Dig med hvilken otålighet jag afbidat utslaget af Ditt samtal med Prinsen. JärtaBrefv. 1: 1 (1811). Fysiologien .. har själf redan kommit till det utslag, att hela den värld, hvarmed vi här syssla, är en värld, som människan åt sig själf uppbyggt af sina förnimmelser och begrepp. Rydberg FilosFörel. 1: 211 (1876). Anställda jämförelser .. kunde ju ej leda till annat än skiftande utslag. KyrkohÅ 1960, s. 296. — särsk.
a) i fråga om försök l. experiment l. undersökning o. d.; äv. övergående i bet.: verkan l. effekt. Stiernhielm Arch. B 1 a (1644; i fråga om räkneoperation). Jag har gjordt om dessa försök, med all den noggranhet, som varit i min förmåga: men för mig hafva de gifvit et helt annat utslag. VetAH 1800, s. 146. Anledningen till att .. undersökningarne gifvit ett negativt utslag, låg utan tvifvel deri, att vid desamma användts en mossjord, som icke höll fria humussyror. LAHT 1884, s. 173. När kväfvet tillförts i form af chilesalpeter, har koksaltgödslingen gifvit tydligt utslag, i det den höjt totala skördeökningen från 100 till omkring 117. LAHT 1912, s. 26. Miller menade, att de övriga experimenten, som hade gjorts vid jordytan, ej gåvo något utslag. Lundmark Världsallt. 40 (1941). — jfr RÄKNINGS-UTSLAG.
b) i fråga om val l. omröstning o. d.; jfr 9. RARP 9: 74 (1664). Hwad B(iskops)wahlet angår, får det et helt annat utslag, än man kunnat sig föreställa. Mennander Brev 270 (1776). Utslaget blef, att skyddsvännerna återvunno några af de platser, som de på våren förlorat. Fahlbeck HandPol. 44 (1892). Ändringsförslaget segrade med blott en rösts majoritet – Branting fällde utslaget. Höglund Branting 1: 322 (1928). — jfr VAL-UTSLAG.
c) [jfr motsv. bet. i d., nor. o. t.] yttring l. manifestation o. d.; särsk. (o. nästan bl.) i uttr. utslag av, yttring av l. uttryck för l. följd av l. tecken på. Dansen är ytterst ett utslag af vår musikaliska instinkt. Idun 1888, s. 259. Jäsningen i Ungern bland jordbruksarbetarne tog sig i förra veckan åter ett blodigt utslag. GHT 1898, nr 88, s. 2. Adler ser i ångesten och skräckbilderna hallucinatoriskt förstorade utslag av föreställningen, om fysisk mindervärdighet, av den svages oro för livets strid. 3Saml. 6: 53 (1925). Det hade blivit modernt med förkortningar, ett utslag av tidens funktionalism. Siwertz Tråd. 19 (1957). Min egen man köpte en sportbil när han var 49. Och fick höra massor av gånger att det var ett utslag av mittlivskris. Livet40Ocens. 198 (2009).
d) i fråga om krig l. konflikt o. d.; särsk. i förb. med adj.-attribut angivande arten av utgången o. d. The rådslag som härtill drefne äre, (är komna) .. til fredelig uthslag .. medh Danmarck och Ryssen. Gustaf II Adolf 205 (1620). Wij ähre .. något bekymbrade, wäl seendes, att så frampt Tractaten icke winner sitt lyckelige vthslagh, att Oss då will alt för swårt i Längden falla medh krijget att vthhärda. HSH 35: 81 (1635). H:s M:tt mår wähl, och förer sitt wärck med det förstånd och den försiktigheet att det anlåter sig till ett godt utslag. KKD 8: 233 (1706).
9) med särskild tanke på att ngt prövas o. avgörs: (slutligt) avgörande l. beslut l. besked; särsk. i uttr. fälla (förr äv. fatta l. ge) utslag, avgöra l. besluta ngt; förr särsk. i förb. med sak (se SAK, sbst. 1; jfr SLAG, sbst.1 6 b α), äv. närmande sig juridisk anv. (jfr slutet). Jagh (ser) af dett effterfölliende, att .. (fr. ambassadören) hafver sielff gifvit uthslaget och tractaten abrumperedt. AOxenstierna 5: 521 (1630). Wi hafwa fördenskul tagit saken i noga betänkande .. och godwilligt fattat derom följande utslag, som wi förmoda .. wara råd- och tjenligast. HC11H 10: 217 (1655). Hr Commercie-Rådet .. har fådt utslag om at Slysswerck skola byggas och Seglation giöras. Swedenborg RebNat. 1: 283 (1718). Milord Carlile är rätt besynnerlig, som wil fälla utslag i en sak, om hwilken han är så litet underrättad. Riccoboni Catesby 16 (1761). Ingen träta borde wara ibland Ordensbröderna, utan alle borde åtnöjas med föreståndarens utslag. Lagerbring 1Hist. 1: 170 (1769). Hvarken böner eller .. penningar förmådde ändra detta stränga utslag. Hygiea 1843, s. 612. En nybörjare går i regel bet på denna svamp – såvida inte näsan fäller utslaget. Cortin SvampHb. 96 (1937). — särsk. jur. administrativ myndighets l. domstols o. d. avgörande i anhängiggjort mål l. ärende, dom (se DOM, sbst.1 2 a), domslut. Att intet mehr Resterade än dom i saken, den Rätten opsatte till dagen dher effter .. då osz wart af Rätten förelagdt inställa .. till Utslagh. Stiernhielm (SVS) I. 3: 218 (c. 1661). Göres invändning emot domstolens behörighet .. pröfve sådant domaren och gifve särskildt utslag, hvaröfver besvär dock ej få anföras, förr än i hufvudmålet dömdt är. Gynther Förf. 8: 306 (i handl. fr. 1798). I lagsökningsmål skall utslag gifvas ofördröjligen, sedan målet kommit i det skick, att det kan afgöras. SFS 1877, nr 31, s. 9. Genom utslag .. som vann laga kraft, dömde Stockholms R.R. .. till hemskillnad mellan Carl och Ebba. 1NJA 1945, s. 9. Har gäldenären inte gjort invändning eller har gjord invändning ej blivit godkänd, meddelar rätten utslag varigenom betalningsskyldighet åläggs gäldenären. NorstedtJurHb. 840 (1987). — jfr BYSÄTTNINGS-, DOMSTOLS-, INVÄNDNINGS-, REVISIONS-, RIKSDAGS-, SKILSMÄSSO-UTSLAG m. fl. särsk. (†) i sådana uttr. som göra ett utslag på ngt, gå till rätta l. doms med ngt, ha utslag på ngn, ha fått ngn fälld gm dom. Bengt Joensson berättade det han sagdt åth sijn swährfader att han skulle giöra ett uthslag på denne handelen. VDP 1682, s. 463. Slutligen började man tissla om .. att länsmannen hade flera utslag på honom. Sällberg Långv. 178 (1894). Att ”skaffa utslag” på en försumlig gäldenär är merendels icke förenadt med någon vidare svårighet. Cronholm 10År 46 (1901).
(9 slutet) -DAG. (†) dag då dom meddelas; äv. allmännare. Å Utslagsdagen af Bara härads nu påstående Lagtima Winter-Ting i Dahlby .. afkunnas dom. LdVBl. 1840, nr 10, s. 4. Så gick veckan och utslagsdagen – pingstlördagen – kom (för studenterna). Söderhjelm Brytn. 22 (1901). —
(6) -FEBER. (numera mindre br.) sjukdom som är förenad med feber o. utslag; ofta i pl.; jfr feber 1 b. Darelli Sockenapot. 225 (1760). Åtskilliga utslagsfebrar, t. ex. skarlakansfeber och mässlingen. Lovén Anv. 16 (1838). IllSvOrdb. (1964). —
(7, 9) -FRÅGA. skiljefråga (se d. o. 1). Mellan de två åttapoängarna etablerades en hård duell av utslagsfrågor för att skilja dem åt. Motorför. 1955, nr 11, s. 31. —
(9) -GIVANDE, p. adj. som fäller utslaget, avgörande. Representanterna för den katolska minoriteten (har) arbetat sig upp till utslagsgifvande parti. SD 1896, nr 217, s. 1. De rön jag .. gjorde blevo utslagsgivande för mina atmosfäriska undersökningar. TurÅ 1938, s. 260. De riktlinjer som varit utslagsgivande .. vid inredningen (osv.). Form 1951, s. 67. —
(3) -HÅL. (numera bl. tillf.) hål i smältugn varifrån smält metall uttappas, tapphål; jfr järn-lopp. Holmkvist BergslHyttspr. (cit. fr. 1734). I djupaste delen af härden samlar sig det smälta godset, som derifrån utsläppes genom utslagshålet, på ugnens framvägg (bröst). Almroth Kem. 348 (1834). —
(3) -JÄRN. (utslage- 1576. utslags- 1550–1955) (†) järn (se d. o. 5 b) använt vid utslag. DalHandl. 1550, 2 B: 90. Ett slags stickjärn var otvivelaktigt .. det utslagsjärn .. som nämnes fr. o. m. 1540-talet, ehuru kanske snarare identiskt med den senare hakstången .. som förekom vid rostbruket. Lindroth Gruvbrytn. 2: 112 (1955). —
(9 slutet) -LÖSEN. (†) avgift för utskrivning av domstolsbeslut; jfr lösen 2 b. Kostnaden til stämplat papper, vidimation, stämplingspenningar och utslags lösen förskjuter sökanden. PH 6: 4636 (1757). Klaganden (kommer) alltså att befrias från den honom ådömde ersättning af Utslagslösen och Rättegångsutgifter. Bergv. 4: 310 (1807). SAOL (1973). —
(7) -METOD. sport. metod att vid tävling låta en segrare från en match möta segrare från annan match tills en slutgiltig segrare återstår. Bedömningen kan ske genom poängberäkning eller efter ”utslagsmetod”. 2NF 8: 19 (1907). Vid utslagsmetoden sammanföras de segrande undan för undan till dess endast en man återstår obesegrad, vilken sålunda är vinnare av tävlingen. IdrIArmén 1926, s. 10. —
(2 c) -PLAN. skeppsb. jfr mallbod-golv. Utmed kajen .. ligger en särskild byggnad för en så stor utslagsplan att fartygens konstruktionsritning där uppritas i naturlig storlek. TSjöv. 1901, s. 440. —
(1) -PLATS. särsk. i fråga om golf: tee. NFSportlex. (1946). Det gäller att med minsta möjliga antal slag förpassa en boll slag för slag från en utslagsplats i form av en fyrkantig matta eller en grästerrass till ett ungefär decimeterstort hål på en kortklippt s. k. green. SvD 27/5 1973, s. 15. —
(8 b) -RÖST. röst som fäller utslaget vid lika röstetal. Wid Rådets öfwerläggningar egde Konungen twänne röster, jemnte utslagsrösten, då Rådets meningar befunnos lika delade. Ekelund 1FädH II. 2: 64 (1831). Fakulteten beslöt .. – med dekanus Prambergs utslagsröst – att till vikarie föreslå (osv.). Essen-Möller Förlossn. 161 (1943). —
(6) -SJUKDOM~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) sjukdom som yttrar sig gm hudutslag; jfr -feber. VetAH 1797, s. 314. Utslagssjukdomarne hos husdjuren framträda under olika former, nemligen såsom större eller mindre knutor eller .. vahrblåsor och fjäll. Lundberg HusdjSj. 417 (1868). SAOL (1950). —
(3) -SPETT. (†) jfr spett, sbst.2 1 b, o. -järn. Utslagsspett .. hvarmed sand- eller lerstoppen uti utslagshålet upslås, då järnet skall utsläppas. Rinman 2: 781 (1789). Björkman (1889). —
(7) -TÄVLING. tävling enl. utslagsmetoden; jfr utslagnings-tävling. (Sv. mästerskapet o. Corinthiantävlingen) äro utslagstävlingar, d. v. s. varje lag, som en gång blivit besegrat är uteslutet från vidare tävling. IdrB 1: 28 (1913). Utslagstävling kommer till användning vid sådana tävlingar, där resultaten ej kunna direkt mätas (i sekunder el. i meter). 2SvUppslB (1954). —
(2 c) -VIND. skeppsb. jfr mall-bod. Hägg Flottan 56 (1904). Utslagsvinden eller mallboden, ett för ändamålet tillräckligt stort övertäckt rum försett med slätt, renhyvlat golv .. på vilka konturlinjerna kunna i full storlek uppritas. Nilsson Skeppsb. 116 (1932). —
(2 a) -VINKEL. i sht fys. vid visst utslag av pendel l. vågskål o. d. bildad vinkel beräknad från jämviktsläget. Edlund ÅrsbVetA 1849, s. 68. Utslagsvinkeln, och således vågens känslighet, växer med längden af vågbalansen. 2NF 32: 1259 (1921). En flicka som gungar når en utslagsvinkel av 70º åt vardera hållet. GymnFys. 2: 184 (1984). —
(3) -ÖPPNING. (†) på smältugn: öppning varigenom utslag sker. TTekn. 1860, 3: 13. HbVerkstTekn. 1: 160 (1944).
Spalt U 1241 band 36, 2012