| Publicerad 1962 | Lämna synpunkter |
RÄTTVISA rät3~vi2sa, r. l. f.; best. -an.
1) om egenskapen l. förhållandet att handla l. vara (l. om förhållandet att ngn l. ngt behandlas) i överensstämmelse med det (moraliskt l. juridiskt) rätta; rättsinnighet l. rättfärdighet; rätt (se RÄTT, sbst.2 1); äv.: norm för (handlande i överensstämmelse med) det rätta (äv. mer l. mindre personifierat, om denna norm uppfattad ss. en andlig l. gudomlig makt); numera nästan bl. dels med tanke på att en norm som tillämpas (t. ex. av domare l. bedömare l. överordnad) är enhetlig o. lika för alla: opartiskhet l. objektivitet, dels med tanke på att ngn l. ngt behandlas l. bedömes l. belönas l. straffas efter förtjänst (ofta liktydigt med: rättvis behandling l. bedömning osv.) l. med tanke på att ngt är berättigat l. skäligt (se d—h); ngn gg äv. konkretare, om enskilt fall av rättvis behandling osv.; äv. i förb. med mer l. mindre synonyma ord, i sådana uttr. som rätt och rättvisa (jfr RÄTT, sbst.2 1) l. lag och rättvisa. (Konungen) skall alla retuisa elska oc gömma oc allan oreth nedhertrykkia. G1R 1: 29 (1521). Salighe äro the som lidha förfölielse för rettwisona skul. Mat. 5: 10 (NT 1526; Bib. 1917: för rättfärdighets skull). Wij (hava) til ingen del kunnat finna, thet the efter någon lag och rättwisa hade bort til döden dömmas. Schmedeman Just. 1571 (1700). Förbannelse på dens mull, som först tackade för en Nåd då han åtnjöt en Rättvisa! Kellgren (SVS) 5: 258 (1793). Tider hafva gifvits, då en orimlig fördom .. nekat en förtjent rättvisa åt Skådespelarens yrke. Lagerbjelke i 2SAH 11: 25 (1823). Jag önskar icke beröm, endast rättvisa. BvBeskow (1836) hos Roos FamArkiv 155. Den personifierade rättvisan framställes som en qvinna med vågskål och ögonbindel som attribut. Sundén (1888). Denna typ för en vulgär lantpatron är .. skildrad med lugn rättvisa, utan all hätskhet eller karikatyr. Böök i 3SAH LX. 2: 207 (1949). — jfr LYNCH-, PARAGRAF-RÄTTVISA. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Rättwijsan flyter fulle vpp, fast hon stundom tryckes. Grubb 703 (1665). När man begynner på executionen, så wändes baak fram på rättwijsan. Dens. 828. ”Det hör inte hit” — sa’ Platin om rättvisan. Holmström Sa’ han 13 (1876). ”Rättvisan skapades af Gud” — sa’ mjölnaren, tullade med tråget. Därs. 66. Det fins ingen rättvisa i verlden, sa den afsatte presten, när han ej kunde bli kyrkväktare. Granlund Ordspr. (c. 1880). Half rättvisa är half orättvisa. Därs.
b) i uttr. hålla på rättvisan, äv. (numera bl. i vissa trakter) hålla med rättvisan, hålla på vad som är rätt l. rättvist, vara rättvis; förr äv. i uttr. hålla sig vid rättvisan, hålla sig till vad som är rätt l. rättvist. Lind (1749). (Sv.) Hålla sig vid rättvisan, (eng.) To stick to justice, To adhere to justice. Widegren (1788). Dom sköter inte gravarna en bit bättre än jag, snarare sämre, om en vill hålla med rättvisan. Larsson i By LantlH 95 (1925). Jag håller på rättvisan. Bergman Patr. 98 (1928).
c) i uttr. skipa rättvisa, äv. lag och rättvisa, om domare l. domstol o. d.: (gm rättegång) avgöra rättstvist(er) l. rättegångsmål o. d. (på ett rättvist o. rättsenligt sätt); i sht i fråga om att döma ngn till l. att tillse att ngn får ett rättvist straff; äv. i oeg. l. bildl. anv.; stundom övergående i bet.: träffa ett avgörande (i tvist) gm ett slutgiltigt omdöme; jfr RÄTT, sbst.2 1 d. En Regentz största ähra och beröm står dher uthi, at Laag och Rättwijsa blijr skippad i hans Landh. Grubb 445 (1665). Decemvirerne .. skipade rättvisa lika för höga och låga. Kolmodin Liv. 1: 368 (1831). Värden .. skipade någon gång rättvisa med ett kort inlägg i striden. De Geer Minn. 1: 67 (1892). (Kardinalen lovade) att förbrytaren skulle gripas och den strängaste rättvisa skipas. Lagergren Minn. 8: 225 (1929). Jag vågar inte söka skipa rättvisa i tvisten (mellan Uppsala och Lund). Wigforss Minn. 1: 158 (1950). jfr (tillf.): Johan Kanterberg förestod det vigtiga, svåra och vördnadsvärda embetet, att såsom Häradshöfding skipa rättvisan, der hon mest behöfves, bland de torftiga och värnlösa. Rosenstein 1: 121 (1787).
d) i sådana uttr. som göra ngn l. ngt (äv. sig l. sig själv) (full l. all) rättvisa l. göra (full l. all) rättvisa åt ngn l. ngt, förr äv. om ngt, betecknande att ngn erkänner l. framhåller l. lyckas visa o. d. ngns l. ngts (resp. sina) förtjänster l. goda egenskaper, stundom äv. att ngn tillbörligt uppmärksammar l. framhåller l. visar tillbörligt intresse för ngn l. ngt; äv. i utvidgad l. bildl. anv., om sak: låta ngn l. ngt komma till sin rätt, visa ngn l. ngt från hans (dess) bästa l. (mest) fördelaktiga sida o. d.; äv. i sådana uttr. som göra ngn den rättvisan (förr äv. göra den rättvisa åt ngn) att (osv.), ge ngn det rättvisa erkännandet att (osv.); jfr e o. RÄTT, sbst.2 1 f. (Man) bör göra den rättvisa åt Franska Regeringens uplysning, at den .. blifvit alt mer och mer tolerant. Kellgren (SVS) 4: 290 (1782). Leopold 4: 106 (c. 1820: gör sig rättvisa). Då portern, oxköttet och ostronen blifvit inburna, gjorde man frukostmiddagen den största rättvisa. Backman Dickens Pickw. 2: 430 (1871). Om det samvetsgranna sätt hvarpå komiterade utförde sitt uppdrag, hafva vi haft tillfälle att göra .. full rättvisa. Samtiden 1874, s. 241. Wägner Norrt. 2 (1908: göra oss den rättvisan, att). En silvergrå promenaddräkt gjorde äntligen rättvisa åt hennes figur. Siwertz HemBab. 187 (1923). jfr (†): Den fulla rättvisan må lemnas den stolta .. Blenda .. att hon .. gjorde aldrig ett enda försök att närma sig .. föremålet för denna tysta känsla. Knorring Ståndsp. 2: 150 (1838).
e) (mera tillf.) i uttr. ge (full) rättvisa åt ngt, göra ngt (full) rättvisa (se d). En samling Selected Poems, 1922, ger rättvisa åt .. (J. Drinkwaters) poesi. Asplund EngBukett 42 (1935).
f) i uttr. ngts rättvisa l. rättvisan i (äv. av) ngt, ngts rättvisa beskaffenhet l. ngts berättigande; förr äv. om egenskap hos dokument, liktydigt med: laglighet l. rättsenlighet. Lät mig få se era documenter; öfvertyga mig om deras rättvisa, och lät mig få tala med någon af arfvingarna. Envallsson FarlFörtr. 43 (1794). Erkänna rättvisan af ens anspråk. Dalin (1855). Förtrösta på sin saks rättvisa. Sundén (1888). Skattens ”rättvisa” ligger däri att den utmätes efter förmåga. NoK 111: 167 (1931). Inse rättvisan .. i den avkunnade domen. Östergren (1937).
g) (numera bl. mera tillf.) i uttr. med (full l. all, äv. högsta) rättvisa, med (full l. all o. d.) rätt (se RÄTT, sbst.2 1 h), (alldeles osv.) med rätta. Kellgren (SVS) 5: 263 (1793). Sådana författare, som med rättvisa bära namn af klassiska, det vill säga, äro rätta mönster af stil och smak. Rosenstein 1: 266 (1800). Nordin i 2SAH 4: 138 (1806: med högsta rättvisa). Hedberg SvSkådesp. 152 (1884: full). Harlock (1944: all). Märta kan inte med rättvisa säga att Algots alkoholvanor berett henne eller barnen något som helst obehag. Hedberg DockDans. 243 (1955).
h) i uttr. ha rättvisan på sin sida, ha rätten på sin sida (se RÄTT, sbst.2 1 n). Dalin (1854). IllSvOrdb. 1296 (1958).
i) (†) i uttr. uppfylla all rättvisa, uppfylla all rättfärdighet (se d. o. 1 a δ). Wor Herre Christ kom til Jordan .., / At låta sigh döpa aff S. Johan, / Och all rättwiso vpfylla. Ps. 1567, s. 10 b; jfr Ps. 1695, 12: 1.
2) [jfr 1] övergående i bet.: rättskipning, utövande av myndighet l. befogenhet som tillkommer domstol l. polis o. d.; äv. övergående i konkret anv., om rättskipande myndighet(er) l. person(er) i rättsväsendets tjänst (ngn gg äv. om domstolslokal l. polishus). Ta rättvisan i egna händer; jfr HAND 5 b γ. Vara oåtkomlig för rättvisan. Ha mellanhavanden med rättvisan. Komma i kontakt l. konflikt l. klammeri med rättvisan. Överlämna ngn l. sig (själv) åt rättvisan l. i rättvisans händer. Rätt och rättvisa kan handhafvas och bibehållas, tå hvar och en redeliga, och utan vrångwisa, ställer sig Lagens innehåll til obrotslig lydna. Lag 1734, Föret. s. 4 (1736); jfr 1. Wallin 1Pred. 1: 220 (c. 1830). Han .. vågar (icke) vara på Karmansbol, att icke rättvisan skall slå efter honom och gripa honom der. Almqvist TreFr. 3: 28 (1843). En vis lagskipning har till föremål att göra rättvisan ej blott säker, utan äfven snabb. Svedelius i 2SAH 55: 13 (1878). Till höger (om kyrkan i Simrishamn ligger) finka och rättvisa. Till vänster ”sylta” för öfver- och underklass. Förbundet 1906, nr 8—9, s. 2. Två dagar därefter kommo rättvisans handtlangare, till den öde gården. Lundquist Jensen HimmH 192 (1907). Trög rättvisa är dålig rättvisa. Hernberg Rättsh. 575 (1922). jfr (†): (Mor Kersti i Fjälkinge o. hennes man) visade sig .. fryntliga vid åsyn af all den myckna rättvisan, som åkt ut på besök till dem ifrån Christianstad. Almqvist AmH 1: 139 (1840; om nio hovrättsnotarier). — särsk.
a) i sådana uttr. som rättvisan har l. måste ha sin gång l. (oftast) låta rättvisan ha sin gång, betecknande att rättvisa (måste) skipas (se 1 c) resp. att man låter rättvisa skipas utan ovidkommande hänsyn; ofta med särsk. tanke på stränghet l. obönhörlighet i rättskipningen; äv. i uttr. rättvisans gång, rättskipningens fortgång; jfr GÅNG I 11 (b). Opå thett rättvisen måtte hafve sin gång och orättvisen blifve nedertrycht. RA I. 1: 700 (1560) Enligt Svea lagar funnos i hvarje Härad tvänne Domare, på det den enes möjliga förfall ej måtte göra hinder uti rättvisans och ärendernas gång. Nordström Samh. 1: 16 (1839). Östergren (1937: låta). Bolin KemVerkst. 31 (1942: måste).
b) i uttr. gå rättvisan i förväg, om brottsling: före rättegången l. före domens värkställande begå självmord (o. därigm undgå (dom o.) straff); jfr NATUR 8 b. SDS 1907, nr 244 A, s. 2. Massmördare gick rättvisan i förväg. SvD(B) 1958, nr 189, s. 6 (i rubrik).
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. få rättvisa på ngt, få ordning l. rätsida på ngt. Högberg Baggböl. 2: 136 (1911).
-SKÄL. skäl som bygger på l. utgår från kravet på l. känslan för rättvisa. TSvLärov. 1949, s. 277. —
Spalt R 4204 band 23, 1962