| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SALVA sal3va2, v.2 -ade ((†) pr. sg. akt. -er Linc. D 2 b (1640), pass. -es Roberg Beynon 183 (1697, 1727)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING; -ARE (se avledn.).
1) (numera bl. mera tillf.) smörja l. smörja in (person l. kroppsdel) med salva; smörja l. stryka salva på (sår l. böld o. dyl. l. sjuk kroppsdel); behandla (ngn l. ngt) med salva; i sht förr äv. allmännare: smörja in (ngn l. ngt med olja l. fett l. dyl.; jfr a, 2); äv. refl. Kommer enom vthwertes förgifft vppå och skador, skal han .. bruka then Maat som kyler, och salwa Hufwudet medh Rosen Olia och kyle saffter. Chesnecopherus RegIter D 1 a (1613). (Lat.) Alipterium, .. (sv.) En ort i Badstuffuan ther man sigh salffuer, eller medh Olio smörier. Linc. D 2 b (1640). Tag Hiorte-Talg, Klöfwe-Fett, Hund-Ister (m. m.). .. Siudh detta tillhoopa och salwa Såret där medh, det hielper. Rålamb 13: 172 (1690). En drucken burgundisk jätte, som salvat sina lockar med härsk olja. Rydberg KultFörel. 4: 205 (1887). Basunerna skalla .. och snabblöparne visa sig, nakna, salfvade med olja. PT 1896, nr 64, s. 3 (om förh. vid olympiska spelen i Aten 1896). Man hade borstat och tvättat, salvat och plåstrat dem (som fått stryk). Högberg Frib. 107 (1910). De .. / masserade sedan kraftigt vadorna, / stämde blodet och salvade skadorna (som erhållits under boxningen). VTid 1924, s. 120. — särsk.
a) (om ä. förh.) motsv. SALVA, sbst.2 a, i fråga om ngns l. ngts bestrykning l. smörjande med salva l. salvliknande preparat i magiskt syfte. En kommande tid skall, stackars gamle Tobias, blifva din ängel och salfva dig med fiskens galla, så att du skall se klarare än lodjuret. ClLivijn (1803) hos Hjärne DagDrabbn. 44. (Bi-)Stocken (som från Småland förts till Kulturhistoriska museet i Lund) är af betydlig ålder och sägnen berättar om den, att den är ”salfvad och smord af en berömd signerska”. FolkT 1894, nr 86, s. 3.
b) (numera bl. ngn gg med ålderdomlig prägel) i fråga om smörjning l. begjutning av ngns huvud l. panna (l. annan kroppsdel) med vigd olja ss. en helig rit (särsk. vid kröning l. invigning till biskopsämbete l. vid dop i den äldsta kristna församlingen); med obj. betecknande person l. kroppsdel; särsk. (i fråga om kröning) dels i sådana uttr. som kröna och salva ngn, dels i uttr. salva ngn till konung o. d. (förr äv. till kronan och regementet). Wi hörde .. huruledes Propheten Samuel .. hafwer kungjort Saul att han skulle warda Konung i Israel, såsom och huruledes han hafwer Salwat och smordt honom ther till. Rudbeckius KonReg. 123 (1615). Att .. K. M:t .. motte .. till Cronan och Regementet stadfäst och salvat warda. Stiernman Riksd. 724 (1617). Man .. Salfwade (i tidig kristen tid) the nys bleffne Christne, för och effter Dopet, medh then helige eller wijgde Oljan. Schroderus Os. 2: 519 (1635). Tå Biskoperna wijgdes, .. salfwade (man) theras Hufwud, wijgde theras Händer, smorde theras Tumma medh then helige Smörjelsen, och (osv.). Därs. 561. H. Maij:tt (dvs. Maria Eleonora) har glömt bort .. att H. Maij:tt var itt coronatum (dvs. krönt) och salvat hufvud. RP 8: 443 (1641). Fredrik den Sjette kröntes och salvades i Fredriksborg. Sturzen-Becker 2: 171 (1861). Af Kundrie och Gurnemans salfvas han (dvs. Parsifal) till Gralkonung. Bååth WagnerS 4: 225 (1908). LoW (1911).
c) (numera bl. ngn gg med ålderdomlig prägel) i fråga om ngns smörjande med den sista smörjelsen. Sune Haraldson salvades med helig olja, begick den heliga nattvarden och dog två dagar därefter. Ahrenberg StRätt 85 (1899; om medeltida förh.).
d) (†) oeg., i fråga om nedsölande av ngn. Tu Chortizan hålt nu snart opp, / Eller taar jagh tigh i Skägg, / Och hwälfwer på tig thenna Pått, / Salvat blifwer tu medh drägg. Tidfördrijf A 8 b (c. 1695).
e) bildl.; särsk.
α) (†) i fråga om ngns undfående l. helgelse av den helige Ande, dels i uttr. varda salvad med den helige Ande, dels ss. vbalsbst. -ning i uttr. den helige Andes salvning, den helige Andes nådebevisning l. helgelse. Then werdigha helge Ande, med huilkom hiertat moste saluat och smordt, thet är, beweekt, vplyst, styrckt och stadfest warda. LPetri ChrPred. G 3 b (1561). (I en viss teologisk avhandling på latin) berättas at Clemens Romanus, Ignatius och Polycarpus varit delaktiga til et större mått af den Heliga Andas salfning. JournSvL 1798, s. 392.
β) (numera föga br.) trösta l. lindra l. mildra o. d.; jfr SALVA, sbst.2 c. Ack, åt våra fäder han (dvs. prosten) / Redan handen räckte, / Och dock går han likadan / Bland ett yngre slägte, /Evangelisk, som han kom, / Men med lagens allvar / Och det visa nitet, som / Slår, men också salvar. CVAStrandberg 1: 237 (c. 1870).
γ) (föga br.) i uttr. salvat tal, salvelsefullt l. patetiskt tal. (Ryssland o.) Västeuropas frihetsstater .. (skulle) knappast .. (ha) tvekat att (vid tiden för unionsupplösningen) offra såväl Norges som Sveriges fred, frihet och territoriella område, trots allt salvat tal om de små nationernas frihet. Holmberg Tidsstr. 323 (1918).
δ) (föga br.) smickra (ngt). Vännens naiva beundran för Anne var honom en hemlig glädje och salvade hans fåfänga utan att väcka svartsjuka. Nilsson TreTerm. 292 (1943).
2) [jfr SALVA, sbst.2 b] (†) (gm neddoppning) ge (mässingstråd) en beläggning av talg l. såpa (o. därefter pudra den med mjöl). Rinman 2: 520, 521 (1789).
(1) -OLJA, r. l. f. (Gentz osv.) ((†) n. Berchelt (: ett heligt Salffolio)). [jfr t. salböl] (i skildring av ä. utländska förh., numera bl. mera tillf.) (trögflytande) olja l. smörjelse avsedd för smörjning av kroppen l. för rituellt bruk. Berchelt PestOrs. D 7 b (1589; om gammaltestamentliga förh.). Gentz Lindgren 204 (1933; om forngrekiska förh.).
B (†): SALVA-GOSSE, se A.
Spalt S 407 band 24, 1964