Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SANKTELMSELD saŋktäl3ms~el2d, äv. saŋt-, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
fys. gm urladdning av atmosfärisk elektricitet åstadkommet ljusfenomen som stundom uppträder på spetsiga föremål, t. ex. masttoppar, kyrkspiror, åskledare; elmseld; jfr ELIAS-ELD. Holmberg 1: 703 (1795). I storm och oväder tändes .. (sjömännens) slocknande hopp, när de sågo Sanktelmselden .. spela över rånockarna. Hornborg Segelsjöf. 247 (1923).
Spalt S 1063 band 24, 1965