| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SANNOLIKHET san3ωlik~he2t, äv. san3ω-li2k~he1t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
egenskapen l. förhållandet att vara sannolik; särsk.
1) motsv. SANNOLIK 1. (Konung August påstår sig ha haft flera tillfällen att angripa svenskarna men föreger att ett stillestånd gm kejserliga ministern blivit utverkat mellan honom o. K. XII) Alt detta är Hans Maj:t Konungen i Swerje obekant, som derföre högeligen undrar, at någon welat dickta sådant, som icke hafwer den minsta sanno-likhet. Nordberg C12 1: 358 (1740). Sannolikheten af en berättelse. Weste FörslSAOB (c. 1815). (Man antar, att vissa folkvisor kommit hit över Gotland o. Öland) och när de .. under 1300-talet tydligen sjungits på dessa öar, vinner denna förmodan mycket i sannolikhet. Ek SvFolkv. 163 (1924).
2) motsv. SANNOLIK 2. Den späda, svaga .. silfverklingande (röst-)organe, som är Könets i allmänhet .. har nekat all sannolikhet .. åt de serskildta karl-roler hon spelt som Älskare, Dräng och Fånge. Kellgren (SVS) 5: 314 (1790). Shakespeare för sin del syndar ofta mot ”sannolikheten”; men likväl, hvilken skald är sannare än han? PT 1898, nr 216 A, s. 3. Kihlman NordProf. 266 (1928).
3) motsv. SANNOLIK 3; äv. (i sht i pl.) i konkretare anv.: sannolikt skäl, (bevis grundat på) sannolikt antagande o. d. (i denna anv. svårt att skilja från 4). Man (är) intet berättigad at på blotta sannolikheter tilwita folk ogärningar. Lagerbring 1Hist. 2: 127 (1773). I et mål .., der inga uttryckeliga bevis kunna uptes .., måste man nöja sig med sannolikheter. 2VittAH 1: 111 (1786, 1789). En tydning av den gotländske törnutdragaren som beteckning för arvsynden vinner i sannolikhet, om man uppmärksammar innehållet i de funtreliefer, som motivet ställts samman med. Rig 1958, s. 100.
4) motsv. SANNOLIK 5: egenskapen l. förhållandet att vara sannolik; äv. konkretare, om ngt l. vad som är sannolikt; äv. (i sht i vetenskapligt fackspr., särsk. statist.) allmännare, om möjligheten av en viss händelses inträffande l. företeelses l. egenskaps förekomst; äv. konkretare, om numeriskt värde (uttryckt i tal mellan noll o. ett l. i procenttal) som representerar en sådan möjlighet; jfr 3. Sannolikheten för l. av ngt l. för att ngt skall ske l. att det förhåller sig så l. så. Det är stor, mycken osv. sannolikhet för att ngt skall ske osv. Ngt har sannolikheten l. stor, mycken, all, liten, ringa, föga sannolikhet för sig. Med (stor, mycken, största) sannolikhet, (mycket resp. högst) sannolikt. Med l. efter all sannolikhet, ytterst sannolikt. Med en till visshet gränsande sannolikhet, så gott som säkert. Emot sannolikheten l. all sannolikhet, (ytterst) osannolikt. Berch Hush. 26 (1747). (Gm en viss åtgärd) skal med den Högstes bistånd barnamord blifwa sällsynte och om någre emot all sannolikhet skulle begås, må den store Gudens lag gå i werkställighet, som (osv.). AdP 1786, s. 161. All sannolikhet grundar sig på grundsattsen om händelsers nödvändiga beroende af orsaker. Höijer 1: 122 (1797). Det syntes mig tio sannolikheter mot en att man skulle komma i sjön i stället (för i båtarna). Wachtmeister Tur. 15 (1876, 1885). Rågen kommer med all sannolikhet från Mindre Asien och länderne nordöst om detta. Bolin VFöda 247 (1933). Just efter starten .. är sannolikheten av motorstopp större än efter en stunds flygning. Söderberg PrFlygl. 1: 120 (1935). Sannolikheten för nämnvärda avvikelser från genomsnittet blir försvinnande liten, när det gäller alla dessa atomers samfällda verkan. Bolin KemVerkst. 180 (1942). Sannolikheten talar för, att det åtminstone tidvis funnits flera småkonungar inom det nuvarande Danmark, vilka kivats om makten. Rig 1949, s. 138. Källkritiken får inte bli självändamål och beträffande arealstatistiken rör man sig med andra sannolikheter än i fråga om enkätsvaren. Ymer 1950, s. 223. En framställning av sannolikhetsteorins grunder och en utredning av hur man med hjälp av de vanliga räknereglerna kan beräkna sannolikheterna att få olika vinster i slutomgången i ett ”lotteri i flera steg”. EkonT 1954, s. 305. — jfr REGN-SANNOLIKHET. — särsk. i vissa, numera obrukliga uttr., t. ex. bringa ngt till sannolikhet, göra ngt troligt; ha större sannolikhet om ngt, med större sannolikhet kunna vänta ngt; ha all sannolikhet att vara ngt, med all sannolikhet vara ngt; all sannolikhet är att (osv.) l. är till ngt, det är mycket sannolikt att (osv.) resp. ngt är mycket sannolikt. Så är dock all sannolikhet, at intet ämne kan finnas mindre fördelaktigt för en Poet .. än et Evangeliskt Skaldeqväde. Kellgren (SVS) 4: 136 (1780). Ett par .. portraiter af Herder och Wieland .. hade all sannolikhet att vara mycket trogna. Atterbom Minn. 253 (1817). Äfven hafva de ålderstigne nu en större sannolikhet om en längre lefnad för sig än förut. Palmblad Norige 62 (1846). Roligt nog vore visserligen, om det kunde bringas .. till sannolikhet, att den store Goethe härstammar från just samma svenska prestgård, som jag. Atterbom (1855) i 3SAH XXXVIII. 2: 280 Om bönderna sedan gjorde ett lägre anbud, hvartill all sannolikhet vore. Hyltén-Cavallius Lif 285 (1882).
-BEDÖMNING. bedömning av vad som i ett visst fall är sannolikt; bedömning av ngts (statistiska) sannolikhet. Bonnier o. Tedin BiolVar. 38 (1940). —
-BEGREPP. särsk. om det inom statistiken (o. matematiken) använda begreppet sannolikhet; jfr begrepp 5. Wicksell ElemStatistTeori 36 (1920). —
-BERÄKNING. [jfr t. wahrscheinlichkeitsberechnung] beräkning av vad som i ett visst fall är sannolikt; särsk. statist. om beräkning av (statistiska) sannolikheter; äv. ss. beteckning för den formella teorien för sådana beräkningar, sannolikhetskalkyl. Frey 1849, s. 201. Slutligen må tilläggas, att tiondelängderna icke förete ett i alla stycken fullständigt material, utan i många fall måst kompletteras genom sannolikhetsberäkningar. 2VittAH XXIX. 1: 14 (1880, 1884). Av de (för räkenskapsår) fonderade medlen .. bestrides så stor del av kostnaden för beredande av pension .., som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning finnes motsvara .. de stadgade pensionsavdragens storlek. SFS 1934, s. 880. —
(3, 4) -BEVIS. [jfr t. wahrscheinlichkeitsbeweis] i sht log. bevis grundat på sannolika satser; bevis för att ngt sannolikt förhåller sig på visst sätt. Lindblom Log. 285 (1836). Beviset .. (är) problematiskt .., d. ä. Sannolikhetsbevis, då Bevisningen endast leder till en större eller mindre grad af sannolikhet, så att motsatsen af det bevisade är möjlig. Afzelius Log. 102 (1847). Förnekar gäldenären skuldsedelns ”effektivitet”, synes, efter omständigheterna, åtminstone sannolikhetsbevis om invändningen böra företes. Hernberg Rättsh. 207 (1932). Förf. har goda sannolikhetsbevis för att icke mindre än sju olika tunnor förekommit inom Närke under den korta tiden 1600—1665. Ymer 1942, s. 60. —
(3, 4) -DIAGNOS. [jfr d. sandsynlighedsdiagnose] med. diagnos som bygger på sannolika antaganden o. som ss. sannolikt (men icke fullt säkert) fastställer, att en viss sjukdom föreligger. LbKir. 2: 640 (1922). —
-FUNKTION. [jfr t. wahrscheinlichkeitsfunktion] matematiskt uttryck för sannolikhetsfördelning. Hultman QvadrMet. 27 (1860). —
-FÖRDELNING. fördelning av ngt med hänsyn till sannolikheterna för föreliggande möjligheter. Cramér SannolKalk. 78 (1927). —
(3) -GRUND, r. l. m. [jfr t. wahrscheinlichkeitsgründe, pl.] (numera mindre br.) sannolik grund; jfr -skäl. Denna af oss efter sannolikhetsgrunder framställda ättföljd af Magnus Minniskölds son Bengt är dock icke i allo fullviss. Strinnholm Hist. 4: 290 (1852). Forssell Stud. 2: 83 (1884, 1888). —
(3, 4) -INDICIUM. indicium på att ngt sannolikt förhåller sig på ett visst sätt. Fornv. 1956, s. 72. —
-KALKYL. sannolikhetsberäkning; särsk. statist. om den formella teorien för l. läran om beräkning av (statistiska) sannolikheter; äv. om denna teori ss. läroämne. Dahlander QvadrMeth. 32 (1858). En efter matematiska grunder verkställd sannolikhetskalkyl ger vid handen, att .. den svenska relationssiffran för lungtuberkulos blir omkring tre till fyra gånger större än den tyska. Flodström SvFolk 103 (1918). Några tillämpningar av sannolikhetskalkylen på tennisspelet. TMatFysKemi 1922—23, s. 72. SFS 1933, s. 983 (ss. läroämne). —
-LAG, r. l. f. l. m. om de lagar som gälla inom sannolikhetskalkylen; äv. om lag som anger ngts sannolikhetsfördelning. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 244. —
-LOGIK. [jfr t. wahrscheinlichkeitslogik, eng. probability logic] log. logik som (till skillnad från den vanliga, ”tvåvärdiga” logiken, som endast opererar med sanningsvärdena ’sann’ o. ’falsk’) opererar med en skala av olika sanningsvärden som representera olika grader av sannolikhet (numeriskt återgivna med tal mellan noll o. ett), ”flervärdig” logik. Regnéll Sem. 150 (1958). —
-LÄRA(N). [jfr t. wahrscheinlichkeitslehre] lära(n) om statistisk sannolikhetsberäkning, sannolikhetskalkyl. Dahlander QvadrMeth. 5 (1858). —
(3, 4) -OMDÖME~020. omdöme om vad som i ett visst fall är sannolikt; omdöme som grundar sig på sannolika skäl. EkonT 1929, s. 80. Kunskapen är ofta .. given i form av mer eller mindre vagt preciserande sannolikhetsomdömen. Därs. 1939, s. 128. —
-PRÄGEL.
1) till 2: prägel av verklighetstrohet. Dessa utbrott har stark sannolikhetsprägel. SvLittTidskr. 1959, s. 30.
(3, 4) -RESONEMANG. särsk.: resonemang som laborerar med sannolika antaganden l. gäller vad som i ett visst fall är sannolikt. Hirn Barnlek 295 (1916). —
-RÄKNING. [jfr t. wahrscheinlichkeitsrechnung] sannolikhetskalkyl, sannolikhetsberäkning. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 7. TSvLärov. 1955, s. 513. —
(3) -SKÄL. sannolikt skäl. JournLTh. 1811, s. 1151. Det kan .. anföras ganska starka sannolikhetsskäl för att .. dessa uppgifter skulle vara riktiga. Cederschiöld Folksägn. 56 (1932). —
-TABELL. tabell utvisande sannolikhetsvärdena (se -värde 2) för olika möjligheter vid statistisk undersökning av en viss företeelse. LAHT 1933, s. 895. —
Avledn.: sannolikhetsteoretisk, adj. Analysen .. har en sannolikhetsteoretisk uppläggning. EkonT 1960, s. 134. —
-TÄTHET~20 l. ~02. [jfr t. wahrscheinlichkeitsdichte] funktion uttryckande en kontinuerlig statistisk variabels sannolikhetsfördelning, frekvensfunktion. BokNat. Mater. 82 (1953). —
-URVAL~02 l. ~20. en inom statistiken använd form för urvalsundersökning, som utföres så att individerna enligt ett visst angivet system tilldelas vissa sannolikheter (ofta samma sannolikhet) att ingå i urvalet. LD 1958, nr 2, s. 3. —
-VÄRDE. [jfr t. wahrscheinlichkeitswert]
1) om det relativa värde som ngt representerar ss. (bl.) sannolikt (o. icke säkert) l. om graden l. det talmässiga värdet av ngts sannolikhet. Det är också under uttryckligt förbehåll, att åt siffrorna endast tillerkännes ett sannolikhetsvärde, som jag öfvergår till denna del af min framställning. 2VittAH XXIX. 1: 41 (1880, 1884). Olika teorier och deras sannolikhetsvärde. Schéele Själsl. 270 (1895).
2) numeriskt värde på ngts (statistiska) sannolikhet. SkogsvT 1910, Fackupps. s. 249. I föreliggande exempel betecknar P sannolikhetsvärdet för kvoterna. SvVäxtförädl. 2: 551 (1951).
Spalt S 1141 band 24, 1965