Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SAUL sa4ul l. sa͡ω4l, sbst.1, äv. (numera knappast br.) SAULUS sa4ulus l. sa͡ω4-, sbst.1, m.
Etymologi
[jfr t. o. senlat. Saul, gr. Σαοῦλ; av hebr. šā’ūl; formen Saulus sannolikt uppkommen efter analogi av namnvarianterna SAUL, sbst.2: SAULUS, sbst.2 — Jfr SAULUS, sbst.2]
namn på Israels förste konung, som regerade omkring år 1000 före Kristi födelse; särsk. (i sht i vitter stil) i jämförelser l. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr Hjelmqvist BiblPersN 88 (1901)).
a) [jfr senlat. num et Saul inter profetas] i nedan anförda bibelställe o. i uttr. som ansluta sig till detta o. som beteckna att ngn befinner sig i ett (fint l. lärt o. d.) sällskap där han icke hör hemma o. d.; jfr PROFET 1 e. Tå the nu alle sågho .. (Saul) som tilförenne hadhe kendt honom, at han propheteradhe medh Propheternar, sadhe the til hwar annan, Hwadh är Kis son tilkommet? Är och Saul ibland Propheternar? .. Tädhan är thet ordspråket kommet, Är ock Saul ibland Propheternar? 1Sam. 10: 11 (Bib. 1541). Hwad wil och Saul bland dhe öfrige Propheter? / El’ Swensken giord til Stridz hoos Sinn-rijke Poëter? Wexionius Sinn. 3: A 2 a (1684). Är nu en Leek en lärder Klerk, / Är Saul bland propheter? Lohman Vitt. 419 (c. 1725). Jag anser mig inträda (i Svenska akademien) såsom Saul bland profeterna. JJBerzelius (1837) i TegnérPpr 398. Jag kände mig .. (i försvarsutskottets sammankomst) som en Saulus bland profeterne, med den skillnad, att andan icke kom öfver mig och jag profeterade icke. VRydberg (1871) hos Warburg Rydbg 2: 124. Är Saul ock ibland profeterna! Strindberg Hafsb. 191 (1890; med syftning på skolpojke iförd hemvävda kläder med sin klass på uppvaktning hos rektorn).
b) [Saul var ”huvudet högre än allt folket” (1Sam. 9: 2)] (numera bl. tillf.) ss. beteckning för en ovanligt reslig man. Äfven i serien af de ”tjugusju alnar Gripenberg” under hvilken rubrik man skämtsamt i Åbo en gång presenterade för Gustaf III icke mindre än nio raske officerare af det namnet, var Hans Henrik en Saulus, nära nog hufvudet högre än alla. Cygnæus 1: 201 (1852).
c) [med syftning på bibelns berättelse (1Sam. 16: 14 ff.) om huru Saul plågades av ”en ond ande från Herren”] i uttr. som beteckna (att ngn gripes av) ruvande l. dystert svårmod l. tungsinne (o. misstänksamhet) o. d.; särsk. ss. förled i ssgr.
Ssgr (till c; i vitter stil): SAULS-ANDE, m. l. r., äv. -ANDA, r. l. f. om (sjukligt) ruvande l. dystert svårmod l. tungsinne (o. misstänksamhet); jfr ande IV e, VIII 5 a. Tegnér (WB) 7: 430 (1833). Laurin Minn. 4: 125 (1932).
-BRÖST. jfr -hjärta. Böttiger 3: 144 (1837, 1858). Wirsén Sång. 95 (1881, 1884).
-HJÄRTA. hjärta (se d. o. II 4) betryckt av ruvande l. dystert svårmod l. tungsinne (o. misstänksamhet). Nicander 1: 331 (1825).
-LYNNE. jfr -ande. Roos DjupSag. 161 (1901).
-ORO~02, äv. ~20. jfr -ande. Braun Börje 135 (1851).
-SVÅRMOD~02, äv. ~20. jfr -ande. Collijn Grillparzer 9 (1902).

 

Spalt S 1249 band 24, 1965

Webbansvarig