| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SEGLATS seglat4s, förr äv. SEGLATIE, r. l. m. l. f. (Apg. 27: 9 (NT 1526) osv.) ((†) n. G1R 4: 267 (1527), Isogæus Segersk. 1263 (c. 1700)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (HH 20: 116 (c. 1580: seglatzier), Sylvius Mornay 132 (1674) osv.) ((†) = (ss. n.), G1R 25: 86 (1555)).
1) motsv. SEGLA 1: segling; sjöfart (särsk.: handelssjöfart, seglation); numera företrädesvis i a o. b; förr äv. i uttr. bruka seglats, bedriva handelssjöfart. G1R 3: 129 (1526: bruka). Tw lather oss forstå ath the bönder ther oppa landit (dvs. Öland) haffua förmang skip oc fför theris seglatz skyld, läggis åker oc ængh ödhe. Därs. 4: 137 (1527). Seglatzen tages intet heell och hollen desse städer (dvs. städerna i Norrland) ifrån, uthan den uttlendske seglatzen allenast, och inge fremmande må segla till eder. RP 6: 440 (1636). (Köpmannen Håkan Svensson) inrättade .. (i Norrköping) första ordenteliga Skepps-Hvarf .., hvarest han byggde många Fartyg, och underhölt dem på In- och Utrikes Seglas. Sundelius NorrköpMinne 234 (1798). Pratet gick raskt mellan gubbarna, som dryftade utsikterna för årets seglats och frakter. Rönnberg Brovakt. 49 (1904). 2NF 3: 1326 (1905; om ä. förh.). — jfr BONDE-SEGLATS. — särsk.
a) i konkretare anv.: färd l. resa med (segel)fartyg l. segelbåt; sjöresa l. segeltur; segling (se SEGLA 1 n); äv. om sätt varpå ett fartyg seglar med hänsyn till vindriktningen; förr äv. i uttr. gå till seglats, bege sig (ut) på sjöresa; jfr SEGLATION b. Iach seer ath seghlaszen will wara medh stora wedhermödho, och medh storom skadha, ey alleenaste på godzet och skepet vtan jemwäl på wort lijff. Apg. 27: 10 (NT 1526; Bib. 1541: seglatzen; Bib. 1917: denna sjöresa). När man will gå til seglatz, gifwer man honom styret j handene, som weet wäl omgås medh roret, och förstår sigh vppå compassen. Skytte Und. A 4 b (1604). Wår seglats till Brasilien gick lyckeligen för sig. DeFoë RobCr. 38 (1752). Seglats .. (dvs.) sättet på hvilket ett fartyg seglar, t. ex. bidevinds- eller fördevinds-seglats. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Himlen var klar och allting inbjudande till en härlig seglats i öppen sjö. TIdr. 1882, s. 192. (Håkan Mörnes roman ”Havets bröd”) rör sig om lastångaren Monsuns äventyrliga seglatser från Rotterdam till Arkangelsk och därifrån till New York. FinT 1955, s. 131. jfr LUST-, OCEAN-, PROV-, SOMMAR-SEGLATS. särsk. mer l. mindre bildl.; jfr b. Rosenfeldt Roo D 4 a (1672, 1686; i bild). Sällare seglats man aldrig finner, än den som sker på hymens haf. Fahlcrantz 7: 114 (c. 1835). Jag har sett dem (dvs. bruden o. brudgummen) tillsamman i kyrkan; Gud gifwe dem lycklig seglats! Hagberg Shaksp. 7: 219 (1849; eng. orig.: good shipping). Tror du på skyddsänglar? Ja visst, hur fan skulle man annars klara denna seglats som kallas livet. Lindström Kastv. 23 (1931).
b) om manövrering (o. navigering) av segelfartyg l. segelbåt; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr SEGLATION c. Någre gode siöfarne batzmen, och styremen som wane äre wijd then seglatz i Vestersiön. G1R 8: 326 (1533). Folk til rodd eller Seglats. PH 2: 1137 (1734). (M. Radziejowski) vann gynnare genom smidiga umgängesgåfvor och klok seglats mellan partierna. Hjärne K12 158 (1902). Vi voro fem (studenter) plus en finsk magister i en medelstor segelbåt .. samt två man som skötte seglatsen, nämligen en Leckökarl vid rodret och storseglet samt en Blekingsskeppare för fock och klyfvare. Nyblom Minn. 2—3: 167 (1904). De Geer Bergsl. 65 (1951).
c) (†) i utvidgad anv. (jfr e), = SEGLATION d. Rålamb 10: 12 (1691). Skepp af olika skapnad, lastning och seglats i olika kultje och sjö kunna behöfva mer eller mindre brassade segel. Roswall Skeppsm. 1: 130 (1803).
d) (†) i konkret anv.: segelled, farled; sjöväg; jfr SEGLATION e. Ath strax isen ær åff gången och skipen byginne (dvs. börja) ath vanke latha arliga vthmerkia och betekna retta ledhen oc segladzet fram om stregnes. G1R 4: 267 (1527). Thet nyie vpfundne Seglasset ifrå Portugal til Indien. Lælius Bünting Res. 1: 222 (1588). Stackskäär, thär ähr .. ingen hampn, vthan en fahrligh Seglass igenom thesse skäär. Gyllenius Diar. 148 (c. 1660). (Fuluälven) war tämmeligen bred och diup, med ren seglats 2 skogsmil, hwarest forsar togo emot. Linné Dal. 103 (1734). Schenberg (1739).
e) i utvidgad anv. (jfr c), motsv. SEGLA 1 o, om tur l. segling med skridskosegel l. isjakt; jfr SKRIDSKO-SEGLATS.
2) motsv. SEGLA 4, om segling l. färd genom luften; särsk. om ballongs färd (jfr SEGLA 4 b). AB(L) 1895, nr 271, s. 4. Efter en 2 1/2 timme lång seglats, nedsteg ballongen vid pass 4 mil från Paris vid Nesles. Grenander LuftskFlygm. 14 (1910). Var .. (Andrées) ballong än tog land, skulle den hava utfört den märkligaste seglats, varom människorna någonsin hört talas på jorden. Hedin Pol 2: 572 (1911). Tegelpannorna begåvo sig på en del håll ut på seglats (under stormen). Upsala(A) 1932, nr 25, s. 1. — jfr LUFT-SEGLATS. — särsk. (i sht i vitter stil) om molns l. himlakroppars rörelse på himlen. Fullmånen fortsatte sin seglats förbi ökenhimlens ljusstarka stjärnor. Ancker Haslund Zaj. 116 (1934). Man fann honom .. på rygg bakom gärdsgården, betraktande molnens seglats över himlen. Nilsson HistFärs 151 (1940).
-FRIHET. (†) seglationsfrihet (se d. o. 1); jfr tull-frihet. Seglats friheten i Öresund. RARP 4: 547 (1651). —
-KOMPANI. (†) handelskompani bildat för att bedriva seglation; anträffat bl. i sg. best., om (det 1629 inrättade) skeppskompaniet. Rudbeckius Dagb. 109 (1632). Dens. MemPubl. 5 a (1634). —
Spalt S 1706 band 24, 1965