Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SERO- se1ro- l. ser1o-, l. -rω- osv., i vissa ssgr äv. 30~.
Etymologi
[jfr t. o. eng. sero-, fr. séro-; ssgsform till SERUM, efter mönster av sådana ssgsformer som FERRO-, ORTO-, SEISMO-]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som tillhör l. avser serum l. i vilket serum ingår o. d.
Ssgr [i allm. med förebilder l. motsvarigheter i t., eng. o. fr.]: SERO-DIAGNOS10104 l. 30~102. med. o. veter. serumdiagnos. 2NF 23: 1009 (1915). —
-DIAGNOSTIK 100104 l. —1004, l. 30~0104 l. ~1004.
1) med. o. veter. = serum-diagnostik 1. Sundberg Bakt. 217 (1915).
2) bot. = serum-diagnostik 2. 2SvUppslB (1953). —
-DIAGNOSTISK 101040 l. 30~1040. adj. till -diagnos o. -diagnostik.
1) med. o. veter. motsv. -diagnostik 1. Sundberg Bakt. 218 (1915).
2) bot. motsv. -diagnostik 2. 3NF 14: 7 (1930). —
-FIBRÖS1004 l. 30~02. (numera bl. tillf.) om hinna hos människa l. djur: som består av fibrer o. avger en serumliknande vätska. Dalin 2: 313 (1854). —
-LOG104. (i fackspr.) person som ägnar sig åt serologi. Hygiea 1913, s. 695. —
-LOGI1004. (i fackspr.) lära l. vetenskap som behandlar serum (se d. o. a), dess egenskaper o. användning. SvStatskal. 1912, s. 420. —
-LOGISK1040. (i fackspr.) adj. till (-log o.) -logi. Den nya serologiska vetenskapen. 2NF 20: 348 (1913). —
-TERAPEUTISK101040 l. 30~1020. i sht med. serumterapeutisk. Sundberg Bakt. 244 (1915). —
-TERAPI10104 l. 30~102. i sht med. serumterapi. Sundberg Bakt. 243 (1915).

 

Spalt S 1989 band 25, 1967

Webbansvarig