| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SEXUAL (numera bl. ss. förled i ssgr SEXUAL- säk1sɯa3l~), adj.
Sexual eller sexuel, (dvs.) som utmärker könet. Pfeiffer (1837). Sexual el. Sexuel, könet betecknande, köns-. Ekbohrn (1868).
b) allmännare, i fråga om djur l. växter l. levande individer över huvud: som har samband med l. avseende på parning l. könsdrift l. befruktning(sorgan) l. fortplantning på könslig väg l. könsliga fortplantningsorgan; köns-, könslig; numera bl. ss. förled i ssgr. Vi hafwa twenne olika botaniska system; det ena, som grundar sig på olikheterna i wexternas fortplantningswerktyg, kallas det sexuala eller det konstgjorda systemet. Berlin Lrb. 89 (1876).
(2 a, b) -AKT. [jfr t. sexualakt] (i sht i fackspr.) könsakt, parningsakt; äv. om befruktningsakt hos växter. VäxtLiv 2: 430 (1934; i fråga om växter). SvLäkT 1935, s. 568 (i fråga om människor). SvDamtidn. 1956, nr 31, s. 7 (i fråga om djur). —
(2 a, b) -APPARAT. [jfr t. sexualapparat] särsk. bot. till 2 b: apparat (se d. o. 3 b) för befruktning. VäxtLiv 2: 551 (1934). —
-ATLET. (vard.) man med oerhörd sexuell förmåga, sexatlet. —
(2 b) -CYKEL. [jfr t. sexualzyklus] (i fackspr.) regelbundet återkommande förändringar i könsorgan, könsdrift o. fruktsamhet (hos honlig individ); särsk. i fråga om ryggradsdjur; jfr menstruation o. cykel, sbst.1 2. 3NF (1937). —
(1) -DIFFERENTIERAD, p. adj. biol. differentierad på (l. till att vara förbunden med) olika kön; särsk. med pluralt huvudord. VäxtLiv 4: 12 (1938; om gener). —
(2 a, b) -DRIFT. [jfr t. sexualtrieb] könsdrift; särsk. till 2 a; jfr sex-drift. Tholander Ordl. (c. 1875). —
-ETIK. [jfr t. sexualethik] etik behandlande l. berörande könslivet; jfr -lära 1, -moral. DN(A) 1944, nr 205, s. 4. —
(2 b) -FAKTOR. [jfr t. sexualfaktor] biol. arvsfaktor bestämmande könskaraktären. VäxtLiv 4: 26 (1938). —
-FORSKNING. [jfr t. sexualforschung] (i fackspr.) (forskning i) sexuologi. Ellis TankKärlek 8 (1934). —
(2 b) -FORTPLANTNING~020. biol. fortplantning gm befruktning(sakt) l. könsakt. VäxtLiv 2: 421 (1934). —
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande (otillfredsställande) sexuella beteendemönster l. det (onöjaktiga) sexualmoraliska tillståndet i ett samhälle o. d. Hildinger MoralFostr. 140 (1925). —
(2 a, b) -FUNKTION. (i fackspr.) könsfunktion; särsk. till 2 a. SvLäkT 1935, s. 1274. Sonesson BöndB 743 (1955). —
(2 a, b) -FYSIOLOGI. [jfr t. sexualphysiologie] (i fackspr.) om den del av fysiologien som behandlar sexualfunktionerna. LAHT 1932, s. 219. —
-FÖRBRYTARE. person (man) som begår l. begått sexualbrott; jfr -niding o. sex-förbrytare. Sjövall o. Höjer 31 (1929). —
-FÖRHÅLLANDE.
1) (†) till 1, om det förhållande som råder beträffande levande varelsers tillhörighet till visst kön l. fördelning på olika kön; jfr -tillstånd. Rydqvist SSL 2: 286, 287 (1857).
2) till 2.
a) till 2 a, = förhållande 5 b; i sht förr äv. om förhållande i sexuellt avseende mellan äkta makar. Atterbom (1840) i 3SAH LV. 2: 98 (i fråga om äkta makar). Essen-Möller KvinnlUnderl. 152 (1932).
b) (numera bl. mera tillf.) till 2 a, b: förhållande som rör sexualfunktionerna o. d.; i sht förr särsk. om förhållande som råder i fråga om växters befruktning(sorgan) l. dyl. BotN 1843, LitBl. s. 13. Koch GudVV 1: 177 (1916). —
(2 a, b) -HANDLING. handling som betingas av könsdriften; särsk. till 2 a. BonnierLM 1954, s. 644. —
(2 a, b) -HORMON. [jfr t. sexualhormon] fysiol. (från könskörtlarna l. hypofysen avsöndrat) hormon som reglerar l. stimulerar sexualfunktionerna, könshormon. UNT 1929, nr 10384, s. 7. —
-HYGIEN. [jfr t. sexualhygiene] (i sht i fackspr.) hygien med avseende på könsorgan o. könsliv, sexuell hygien. GbgLäkSFörh. 1908, s. 38. —
-HYGIENIKER. (i sht i fackspr.) person som sysslar med sexualhygien. Mencken SamlFörd. 148 (1931). —
-HÄMMAD, p. adj. psykol. o. psykiatr. som har sexualhämningar. Schück o. Warburg 3LittH 8: 689 (1949). —
-HÄMNING. psykol. o. psykiatr. hämning (se d. o. c) i sexuellt avseende, sexuell hämning. Bjerre SjälLäk. 92 (1923). —
-KARAKTÄR. [jfr t. sexualcharakter]
1) biol. till 1, 2 a, b: (primär) könskaraktär; jfr karaktär 2 b. Andræ i 3SAH XLV. 1: 394 (1934; i fråga om växter). Primära könskaraktärer el. sexualkaraktärer. 2SvUppslB 17: 485 (1950).
a) med. o. psykol. till 2 a, om sammanfattningen av de drag som utmärka l. prägla ngn i sexuellt avseende l. ngns sexuella beteende. (Berglund o.) Andreen Körtl. 220 (1937).
b) bot. till 2 b, om den för viss(a) växt(er) typiska fördelningen av han- o. honblommor. VäxtLiv 4: 26 (1938). —
-KOMPLEX. om sammanfattningen av frågorna rörande det sexuella området; vanl. (psykol. o. psykiatr.) komplex (se komplex, sbst. 2 b) som härleder (l. anses härleda) sig från en uppdämning av könsdriften. Rootzén Vård. 46 (1930). TSvLärov. 1942, s. 272. —
-KULT. i sht rel.-hist. kult med sexuell innebörd l. sexuella inslag; äv. bildl., motsv. kult, sbst.2 slutet (jfr sex-kult). SvTeolKv. 1936, s. 372. —
(2 b) -KÄRNA. biol. cellkärna med uppgift att medverka vid befruktningen (vid växters o. lägre djurs fortplantning). Hanström MännParasit. 30 (1933). —
(2 a, b) -KÖRTEL. [jfr t. sexualdrüse] biol. könskörtel; särsk. till 2 a. LAHT 1932, s. 510. SvLäkT 1935, s. 1323. —
-LÄRA.
1) till 2 a: lära som gäller sexuallivet l. sexuella förhållanden; särsk. dels om den av den österrikiske läkaren Sigmund Freud († 1939) framförda läran om förträngda sexualkomplex ss. grund för neuroser, dels om sexualetik. Ellis TankKärlek 7 (1934). PedT 1941, s. 174. Den kyrkliga sexualläran. TSvLärov. 1944, s. 259.
2) (i sht i skildring av ä. förh.) till 2 b, om läran om växterna ss. könsliga; jfr -teori. Agardh LinnéBet. 27 (1878). —
-MORAL. [jfr t. sexualmoral] moral på det sexuella området; jfr -etik. Hellström Malmros 140 (1931). —
-MORALIST. [jfr -moral] företrädare för l. förkunnare av (ny l. ss. bättre ansedd) sexualmoral. Hellström Malmros 205 (1931). —
-MÖRDARE. person (man) som gör l. gjort sig skyldig till sexualmord, lustmördare; jfr -förbrytare. DN(B) 1949, nr 277, s. 7. —
-NÖD. [jfr t. sexualnot] (nöd som vållas av) otillfredsställt sexuellt behov l. omöjlighet l. svårighet att få utlopp för könsdriften. Malmberg i 3SAH LXIV. 2: 127 (1954). —
-OPERATION. med. om operation för avhjälpande av prostatahypertrofi, bestående i sterilisering gm utskärande av ett stycke av sädesledaren (vasektomi) l. underbindning av sädesgången o. d. NordMed. 1943, s. 2089. —
-ORD. ord betecknande könsorgan l. sexualhandling(ar); oanständigt ord. (Han) kan .. alla svenska sexualord. Hedberg StorkSev. 77 (1957). —
(2 a, b) -ORGAN. [jfr t. sexualorgan] (i sht i fackspr.) könsorgan. KonvLex. (1864). (Berglund o.) Andreen Körtl. 216 (1937). —
(2 a, b) -PARTNER. särsk. till 2 a: partner i könsumgänge l. sexuellt samliv; jfr sex-partner. SexuallivModBel. 378 (1944). —
-PATOLOGI. [jfr t. sexualpathologie] (i fackspr.) om den gren av patologien som omfattar sjukliga förändringar i könsorganen o. (i sht) sjukliga rubbningar o. abnormiteter i könsdriften. PedT 1942, s. 40. —
-PEDAGOG. [jfr t. sexualpädagog(e)] (i sht i fackspr.) pedagog som meddelar sexualundervisning. TSvLärov. 1943, s. 288. —
-PEDAGOGIK. [jfr t. sexualpädagogik] (i sht i fackspr.) jfr -undervisning. BetÅtgKönssjukd. 1921, s. 222. —
-PROBLEM. [jfr t. sexualproblem] (moraliskt) problem på sexuallivets område. Rootzén Vård. 85 (1930). —
-PROCESS.
1) (mera tillf.) till 2 a, om den sexuella mognadsprocessen under puberteten. Lo-Johansson TvivlIdr. 112 (1931).
(1) -PROPORTION. [jfr t. sexualproportion] (i fackspr.) om proportion mellan (födda l. nytillkomna) hanliga o. honliga individer av människor (av viss ras) l. av djur l. växt (av viss art l. släkte o. d.), könsproportion. VäxtLiv 4: 2 (1938). När man vet att det enligt lagen om sexualproportionen föds 106 gossar mot 100 flickor, böra (osv.). SvD(B) 1945, nr 285, s. 4. —
((1 o.) 2 a) -PSYKOLOG. (i sht i fackspr.) person (vetenskapsman) som sysslar med sexualpsykologi. KJohanson (1916) hos Bremer Brev 2: 538. —
((1 o.) 2 a) -PSYKOLOGI. [jfr t. sexualpsychologie] (i sht i fackspr.) om den gren av psykologien som sysslar med själsliga företeelser vilka stå i samband med könslivet l. könsdriften l. (allmännare) själsliga företeelser som utmärka könet; könspsykologi. 2NF (1916). —
-REFORM. [jfr t. sexualreform] reform på det sexuella området (i fråga om lagstiftning, seder, tänkesätt o. d.). SvD(A) 1928, nr 178, s. 11. —
-ROMANTIK. romantisk uppfattning l. framställning av l. syn på sexuellt samliv; äv. om litterär riktning o. d. präglad av sådan uppfattning. Lundkvist FlodHav. 259 (1934). (Mobergs ”Mans kvinna”) är i sin idémässiga begränsning ett väl sammanhållet verk, säkert det artistiskt bästa som sexualromantiken frambragte i Sverige. Schück o. Warburg 3LittH 8: 613 (1949). —
(2 a, b) -SFÄR. [jfr t. sexualsphäre] (i sht i fackspr.) om sammanfattningen av de organ som ha sexuell funktion (o. de sexuella funktionerna); särsk. till 2 a. Strindberg Brev 7: 274 (1889). —
(2 b) -SYSTEM. [jfr t. sexualsystem] bot. (av Carl von Linné infört) på förhållanden som råda beträffande befruktningsorganen (ståndarna o. pistillerna) grundat, (artificiellt) klassificeringssystem för växter. Regnér Begr. 219 (1793). —
(1, 2 a, b) -TEORI. [jfr t. sexualtheorie] (i sht i fackspr.) teori rörande kön l. sexualliv o. d.; särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till 2 b, = -lära 2. Agardh LinnéBet. 32 (1878). Törngren StridFreud 201 (1936). —
-UNDERVISNING~0020. (skol)-undervisning i könslivets biologi, hygien o. etik. BetÅtgKönssjukd. 1921, s. 15. —
(2 a, b) -UTVECKLING~020. [jfr t. sexualentwicklung] (i sht i fackspr.) sexuell utveckling; särsk. till 2 a. PedT 1943, s. 18. —
-VETENSKAP ~002, äv. ~200. [jfr t. sexualwissenschaft] (i fackspr.) sexuologi. GbgLäkSFörh. 1908, s. 38. —
SEXUALISERA, v., -ing. [jfr eng. sexualize] till 2 a: göra sexuell; särsk. dels (i sht psykol.) med avs. på person: ge drag av (så l. så beskaffad) sexualitet, dels med avs. på film l. litteratur l. reklam o. d.: ge (stark) sexuell anstrykning l. sexuellt innehåll l. (starka l. talrika) sexuella inslag. PedT 1942, s. 39 (i p. pf., om personer). Hos ungdomen (blir könslivet gm hemlighetsmakeriet) föremål för ett uppjagat intresse, vilket i sin tur på ett fördomsfritt sätt utnyttjas genom sexualisering av reklam, revy och film. TSvLärov. 1953, s. 646. jfr över-sexualisera. —
SEXUALISK, adj. (numera föga br.) till 2 a: som har stark könsdrift, sinnlig. Han (gjorde) en .. indelning af karaktererna efter dominanten han kallade och fick sålunda .. (bl. a.) de sexualiska eller könsnjutarne. Strindberg Hafsb. 70 (1890). —
-SEXUALISM1004, r. [jfr eng. sexualism, ävensom fr. sexualisme, egenskapen att äga könsliga egenskaper] till 2 a.
1) (mera tillf.) om inriktning på l. intresse för det sexuella (i litterär l. konstnärlig framställning o. d.). Den franska realismen pendlar mellan / sexualism och vad Groussac benämner / strängt taget fotografiskt återgiven smuts. Taube Septentrion 57 (1958).
2) i sht psykol. psykologisk åskådning som framhåller könsdriftens (dominerande) inverkan på människans psyke. Enligt psykoanalytikern Freud skulle också nästan all sjuklighet i människosinnet (alla nevroser) vara betingade av .. (sexualdriftens) hämmande. En sådan ”sexualism” innebär emellertid en betänklig överdrift. PedT 1943, s. 208. jfr pan-sexualism. —
SEXUALIST1004, m.||ig. [jfr t. o. eng. sexualist (i bet. 2)]
1) till 2 a: (förhållanden l. företeelser sammanhängande med) könsliv l. könsdrift, (starka) sexuella böjelser; sexuell(t) inriktning l. intresse. Den konstnärliga verksamheten (åtföljes) ofta .. av vissa egendomliga biföreteelser; bland dessa märkes särskilt en stegrad sexualitet. Wrangel Dikt. 80 (1912). En våg av sexualitet gick över världen. Blomberg LandLåg. 204 (1930). Hans ögon avslöjade ofta, att han hade en stark sexualitet. De spelade. Hedberg Bekänna 196 (1947). jfr homo-sexualitet.
2) biol. till 2 b: förhållandet l. egenskapen att (vara könsligt differentierad o.) ha fortplantnings- o. befruktningsorgan l. att förökas gm befruktning l. på könslig väg; särsk. bot. i fråga om växter. ÅrsbVetA 1823, s. 469. Läran om växternas sexualitet. Fries BotUtfl. 2: 290 (1838, 1852). Hos ett stort antal svampar av skilda slag har sexualiteten blivit .. uppvisad. FörhLäkS 1923, s. 346.
Ssgr (till sexualitet 1, 2): sexualitets-förhållande. särsk. bot. till sexualitet 2. De intressanta sexualitetsförhållandena hos (grönalgen) Ulothrix zonata. VäxtLiv 2: 439 (1934).
-teori. särsk. psykol. till sexualitet 1, om (teori liggande till grund för) sexualism (se d. o. 2). 3NF 7: 1147 (1927).
Spalt S 2063 band 25, 1967