| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SHINGLA ʃiŋ3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
(i sht förr) klippa (ngn l. ngns hår) i shingel; äv. refl.: låta klippa sig i shingel; särsk. dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing. SvD 20/9 1924, Bil. s. 1 (i p. pf., om hår). Shingla Eder i Häberles Shingelsalong. SvD(A) 1926, nr 343, s. 27 (annons). Håret stod burrigt och ljust kring det runda huvudet: Hanna Fall var en shinglad änka. Johnson Kommentar 82 (1929). Decenniet efter 1920 såg det korta hårets segertåg, Bobbning och shingling .. o. s. v. äro emellertid redan nu ett minne blott. SvD 28/12 1930, Bil. s. 4. SvD(B) 1943, nr 84, s. 9.
Spalt S 2089 band 25, 1967