Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIGILLERA si1jile4ra l. sij1-, äv. si1g- l. sig1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SIGILLATION.
Etymologi
[fsv. sighillera; jfr t. sigillieren, ävensom senlat. sigillare, intrycka, göra (kors)tecken, i mlat. äv.: sigillera; avledn. av SIGILL. — Jfr SIGILLANT, SIGILLATOR]
förse (ngt) med sigill o. d.
a) sätta (sitt) sigill under (skriftlig handling o. d.) (o. därigm ge rättslig giltighet åt l. stadfästa l. bekräfta handlingen osv.); besegla (ngt); äv. abs. Sigillerande vittne, person som i egenskap av vittne sigillerar en handling, sigillvittne. H. F. N:des försäkring, then i morgon skall upläsas, sedan sigilleras, och (osv.). RA II. 1: 33 (1611). (Storvisirens kamrerare) gifwer den (understöds)-sökiande een lijten .. sigillerad zedel .., med hwilken han går .. till Stoor-Wiziren. KKD 5: 364 (1711). För den formella sigilleringen (i det kejserliga rikskansliet under slutet av medeltiden) sörjde en särskild funktionär, sigillatorn. KansliH 1: 8 (1935). För att en nutida handling skall ha rättsgiltighet kräves i regel att utställaren egenhändigt undertecknat densamma. I äldre tider .. uppnåddes rättsgiltighet genom sigillering. Ljung EnköpH 1: 283 (1963). jfr FÖR-, SUB-SIGILLERA.
b) förse (ngt) med (sitt) sigill ss. försegling (se FÖRSEGLA 3 b), försegla (ngt) med (sitt) sigill. (I kyrkans kassaskrin) war een läroffz säck, sigillerat med (förre kyrkoherdens) her Erichs signet. HSH 17: 48 (1544). Sedan .. (den av kronolänsmannen bestämda brännvinsbränningstiden i Kungsböle i Finl.) var slut inlämnades pannorna igen till förvaringsmagasinet och sigillerades. Budk(Brage) 1923, s. 4. Östergren (cit. fr. 1928; med avs. på postsäck). särsk.
α) (†) i utvidgad anv., om (innehåll i) glaskärl: (gm smältning) tillsluta (resp. innesluta). Klingenstierna PVetA 1755, s. 16. Hermetice sigillera kallas det, då halsen af en .. phiol eller skedkålf, med eld och blåsrör .. så vid öpningen sammansmältes, at sedermera ingen öpning är på hela kärelet. Wallerius ChemPhys. 1: 67 (1759). Ett smalt Järn, uti Glas inneslutet och hermetice sigilleradt, har (osv.). Rinman JärnH 215 (1782).
β) ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: försegling (se FÖRSEGLA 3 b). (Likören) tömmes .. på åttkantiga flaskor af tilltalande form och prydlig sigillering. SD(L) 1895, nr 196, s. 4.
c) (numera bl. tillf.) i uttr. sigillerat papper, stämpelpapper; jfr KARTA, sbst.2 II (med anm.). RARP 8: 245 (1660).
Ssgr (i allm. till a, b): SIGILLERINGS-BESTÄMMELSE. bestämmelse angående sigillering; särsk. till a. KansliH 1: 59 (1935; om ä. förh.). —
(a) -MENING. (numera föga br.) om formelartad mening i slutet av skriftlig handling, vari författaren (författarna) anger (ange) sig bekräfta handlingen med sitt (sina) sigill. 2VittAH 15: 10 (1831, 1839). —
-VANA. (mera tillf.) vana l. bruk i fråga om sigillering; särsk. till a. HT 1951, s. 364.
Avledn.: SIGILLERARE, m.||ig. (mera tillf.) person som sigillerar (jfr sigillant, sigillator); särsk. till b: person som plomberar (se plombera 2), plomberare. (Flandriskt kläde) skulle .. prövas av en särskild besiktningsman .. för att efter genomgången av denna skärseld komma till sigilleraren, som med stämpeln slog fast och märkte blyplomben. Kjellberg Ull 39 (1943).

 

Spalt S 2251 band 25, 1967

Webbansvarig