[av lat. sine, utan (se SINEKUR), o. umbra, skugga (se UMBRA)]
i ssgr betecknande ngt som självt ger föga skugga l. som är utan skugga l. dyl.
Ssgr (om ä. förh.): SINUMBRA-LAMPA. [jfr t. sinumbralampe, eng. sinumbra lamp] oljelampa vars oljehus var inrättat för att självt ge minsta möjliga skugga, ringlampa, astrallampa. Andersson(1857). RedNordM 1909, s. 22. —