Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SISAL sisa4l l. si4sal, r. l. m. l. f. (Östergren (1938) osv.) l. n. (Östergren (1938) osv.); best. -en resp. -et.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. sisal; av stadsnamnet SISAL]
1) ss. förled i ssgr betecknande vara som utskeppas från hamnstaden Sisal i Mexiko l. produkter av sådan vara l. ngt varav sådan vara framställes.
2) (i sht i fackspr.) elliptiskt för SISAL-HAMPA. GHT 1892, nr 196, s. 1. De viktigaste råvarorna (för framställning av bindgarn o. tågvirke) äro sisal, manilla, hampa och blånor. SvIndustri 360 (1935). Hängmattor och tvättlinor äro ofta av sisal. Simmons Jönsson 545 (1935). SohlmanSjölex. (1955).
Ssgr (i allm. till 1 o. 2; i sht i fackspr.): SISAL-AGAVE. [jfr t. sisalagave] om var o. en av de agavearter varav sisalhampa framställes; särsk. om arten Agave sisalana Perr. Sjöstedt Storv. 16 (1911). SvUppslB (1935).
-FIBER. [jfr t. sisalfaser, eng. sisal fibre] jfr fiber 2 o. -hampa. SFS 1919, s. 25.
-GARN. (bind)garn av sisalhampa. SD 1915, nr 345, s. 20.
(1) -HAMPA. [jfr t. sisalhanf, eng. sisal hemp] ss. ämnesnamn, om bastfibrerna från bladen av växten Agave sisalana Perr. (o. närstående arter), använda till tågvirke, flätade mattor o. grövre vävnader, agavehampa; jfr hampa, sbst. 3. Ekenberg o. Landin (1894). Hennequen eller sisalhampan, som huvudsakligen produceras på Yucatan, utgör en av .. (Mexikos) förnämsta exportvaror. Rönnholm EkonGeogr. 303 (1907). Den billiga sisalhampan. HandInd. 333 (1926).
-LINA. [jfr eng. sisal line] jfr lina, sbst.1, o. -tågvirke. FrFiber 62 (1949).
-ODLING. [jfr eng. sisal cultivation] odling av sisalagave; äv. konkret, motsv. odling 2 slutet. SvGeogrÅb. 1933, s. 46. Sisalodlingen upptar en areal på 4.000 ha. Edquist Eldfl. 220 (1964).
-PLANTAGE. plantage där sisalagave odlas. SvGeogrÅb. 1933, s. 46.
-TÅG. jfr -tågvirke. Weinberg Sjömansk. 22 (1954).
-TÅGVIRKE~020. tågvirke framställt av sisalhampa. Weinberg Sjömansk. 22 (1954).

 

Spalt S 2685 band 25, 1968

Webbansvarig