Publicerad 1969   Lämna synpunkter
SKALLA skal3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; o. SKALLE skal3e2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(skall- i ssg 1888 (: skallskor, pl.) osv. skalla 1951 (: skallor, pl.) osv. skalle (: skallar, pl.) 1904 osv.)
Etymologi
[överförd anv. av l. bildning till SKALLE, sbst.3 (jfr HÄRNA) l. elliptiskt för SKALL-SKO]
(i Norrl.) = SKALL-SKO. Antarctic 1: 306 (1904). Ymer 1951, s. 95.
Ssg: SKALL-SKO. [möjl. att uppfatta ss. ssg med skalle, sbst.3] (i Norrl.) i sht av samerna brukad vintersko av hud från en rens huvud; jfr härn-sko. Balck Idr. 3: 24 (1888). Ekelöf Prom. 122 (1941).

 

Spalt S 3425 band 25, 1969

Webbansvarig