Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKALPERKNIV skalpe3r~kni2v, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ssg med KNIV; förra leden utgör en ssgsform bildad till lat. scalpere, skrapa, skära (se SKALPELL)]
med. skalpell. Schulthess (1885).

 

Spalt S 3450 band 26, 1970

Webbansvarig