Publicerad 1970 Lämna synpunkter SKALTA skal3ta2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE. Etymologi [sannol. avledn. av SKALLA, v.1] (i vissa trakter) (skaka o.) skramla l. rassla l. skallra. Martinson VägUt 103 (1936). Särsk. förb.: SKALTA FRAM10 4. (i vissa trakter) Fjädervagnen skaltade fram på den ojämna skogsvägen. Martinson Nässl. 90 (1935). Spalt S 3450 band 26, 1970 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se