Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKAM, adj.; anträffat bl. i komp. ss. adv. SKÄMMER.
Ordformer
(skiemmer)
Etymologi
[fsv. skamber; jfr fd. skam, fvn. skammr (nor. skam, nyisl. skammer), fht. scamm; möjl. rotbesläktat med HAMLA, v.1 — Jfr SKÄMMA, liten byggnad, SKÄMTA]
(†) kort; anträffat bl. i komp., ss. adv.: kortare (tid). Han skall taga allt thet .. (den omyndige) äger, och honom förestå, och wij wele thet aldrig efftertala, till fyre peninger, lefwa doch (dvs. han må ock leva) lengre heller skiemmer. GävleTb. 66 (1604).

 

Spalt S 3474 band 26, 1970

Webbansvarig