Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKAVA, sbst.2, r. l. f.; pl. -or (Dahlman Reddej. 51 (1743, 1772: degskafwor)).
Etymologi
[sv. dial. skava; till SKAVA, v.]
(†) skova (av deg från degtråg); anträffat bl. i ssgn DEG-SKAVA, i pl.

 

Spalt S 3673 band 26, 1970

Webbansvarig