Publicerad 1970   Lämna synpunkter
SKEN, adj.
Etymologi
[av t. schein (fht. scīn); jfr fsax. skīn, synlig (mlt. schīn, lysande, uppenbar), o. det från mlt. lånade fsv. skin, lysande, uppenbar; till roten i SKINA]
(†) uppenbar; jfr SKENBAR 1. Skena (e)l(ler) skenbara saker. Pfeif DeHabitu 280 (1713).

 

Spalt S 3750 band 26, 1970

Webbansvarig