Publicerad 1971   Lämna synpunkter
SKIMP, sbst.1, l. SKYMP, r. l. m.
Ordformer
(skimp 1640. skymp 1734)
Etymologi
[jfr mlt. schimp, skämt, skymf, motsv. t. schimpf (se SKYMF); vbalsbst. till SKIMPA, v.3]
(†) skymf; jfr SKIMT 2. RP 8: 340 (1640). Werlden sätter mångom Cronan på, men med största skymp tager henne åter af. Scherping Cober 1: 263 (1734).

 

Spalt S 4071 band 26, 1971

Webbansvarig