| Publicerad 1972 | Lämna synpunkter |
SKLEROS sklerå4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. I medicinskt fackspr. användes äv. den latinskgrekiska formen sklerosis (sclerosis). Hygiea 1853, s. 112.
med. förhårdning l. förtätning l. förtjockning av vävnad l. organ; äv. ss. (beståndsdel i) namn på sjukdomar som kännetecknas av sådan förhårdning osv. Ordföranden meddelade .. ett pathologiskt fynd, nemligen en sjuklig förändring i hjernans vener, bestående uti en induration eller scleros af den inre och medlersta hinnan. Hygiea 1839, s. 350. (Det syfilitiska såret omgives) ofta .. av en egendomlig förhårdnad. Det är som skulle såret vila på en broskskiva något större än detsamma och av växlande tjocklek, men alltid elastisk. Det är denna skiva som givit upphov till benämningen hård schanker eller skleros. Almkvist Könssj. 121 (1924). NordMed. 1958, s. 545. — jfr NEFRO-, OSTEO-, OTO-SKLEROS. — särsk.
a) om (förtjockning av väggarna i artärerna vid) åderförkalkning (äv. i uttr. vaskulär skleros); numera i sht mer l. mindre bildl., ss. beteckning för åldrande o. nedsatta själsförmögenheter. Hygiea 1894, 2: 168 (: vaskulära skleroser). Det tycktes mig .., att farbröderna i Dagbladet (dvs. Helsingfors dagblad) ledo av en liten nätt skleros. Hammarström Gyckelm. 42 (1919). Den uteblivna tunneln under Engelska kanalen pekar på begynnande skleros hos brittisk företagaranda. Frosterus Jord. 14 (1930).
b) om en av härdvis uppträdande förhårdningar i hjärna o. ryggmärg kännetecknad sjukdom varvid patienten uppvisar bl. a. skanderande tal, nystagmus, stegrade senreflexer o. spastiska symtom; särsk. i uttr. multipel skleros. Den mer eller mindre diffust och vanligen äfven samtidigt inom hjärnan uppträdande härdformiga sklerosen. 2NF 23: 1335 (1916). Multipel skleros. Wernstedt (1935, 1959).
a) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som åstadkommer skleros. Vid senare röntgenfotografering har prof. Forssell trott sig finna vissa skuggor, som tolkats såsom en skleroserande process. Gadelius Själsl. 3: 324 (1922).
b) ss. vbalsbst. -ing, om förhållandet att skleros inträder l. inträtt; äv. konkretare, om förhårdnat l. förtjockat ställe. Det är i ryggmärgen .. i regeln fråga om små kärl ..; härpå beror det väl, att man ej ser några egentliga uppmjukningar, utan det blir öfvervägande fastare skleroseringar. Hygiea 1894, 2: 173. Det alveolära benets sklerosering vid ökade funktionella fordringar har bl. a. röntgenologiskt studerats på ensamstående molarer. SvTandläkT 1950, s. 335. —
SKLEROSIFIERA101040 l. 010—, i Sveal. äv. —32. [jfr mortifiera, petrifiera (se petrificera)] (föga br.) i pass. i intr. anv.: bli skleroserad. Löwegren Oftalm. 220 (1923).
Spalt S 4313 band 26, 1972