| Publicerad 1972 | Lämna synpunkter |
SKOTTSMÅL (sko`ttsmål Weste) l. SKOTTMÅL, sbst.2, n. (OPetri Tb. 133 (1526), Widmark Helsingl. 1: 279 (1860)) l. m. l. f. (G1R 1: 61 (1523; möjl. n. pl.), OPetri Tb. 38 (1524), KOF 3: 148 (1682; möjl. n. pl.)); pl. = (OPetri Tb. 133 (1526), Widmark Helsingl. 1: 279 (1860)) l. -er (G1R 25: 2 (1555), Därs. 26: 652 (1556)).
(†)
1) om handlingen att överlämna ett l. flera ärenden (l. om förhållandet att ngn överlämnar ett l. flera ärenden) till person l. myndighet o. d. för avgörande l. handläggning l. utlåtande (särsk. om vädjande till högre instans); äv. konkretare, om ärende som överlämnas till person l. myndighet o. d. för avgörande l. handläggning osv.; särsk. i uttr. hava l. göra skottsmål att ngn skall göra ngt o. d., vädja till ngn o. därvid begära att han skall göra ngt osv. Paulus giordhe skotzmål ath keysaren schulle kenna om hans saak. Apg. 25: 21 (NT 1526; Bib. 1541: hadhe skotzmål; Bib. 1917: sade sig vilja vädja till kejsaren). Hwar .. någor swår fall kunna förekomma, them skola Landzpresterna skiuta in til Ordinarium .. Likwel skal man weta, at ther dödzmål oc then yttersta nöden är på ferde, haffuer sådana skåtzmål ingen platz. LPetri KO 77 b (1561, 1571). (Sv.) Skottsmål .. (t.) eine Appellationssache. Dähnert (1784). Weste (1807; angivet ss. ålderdomligt för vädjemål). — särsk. i uttr. hava l. göra (sitt) skottsmål (in) till ngn (jfr 2 a), överlämna avgörandet l. vädja (i l. om ngt) till ngn, överlämna l. hänskjuta till ngn (att osv.), begära ngns utlåtande (om ngt). War naduge herre (dvs. G. I) .. giorde (vid förhandlingar med lybeckare o. danskar) skotzmaal heem til raadit oc then meneman. G1R 1: 257 (1524). När eder nådis (dvs. den danske konungens) fulmyndoge .. våre medt oss i handel vdi Stocholm, hadhe vij skotzmål til våre rijkis rådt om någre åff the articler som framsettes. Därs. 5: 20 (1528); jfr Tegel G1 1: 188 (1622). Vij (såge) gärne, at I (dvs. Kristina Gyllenstierna) sielffve tilstädes vare vilde, när her Peder och her Birge hoss oss stadde vore, att man dhå en ändelig ände och beslutt med samme (arv-)skiffte göre motte effter eders son Svantte vett intet ther om, uten haffver altijd skotzmåll in till eder. G1R 25: 112 (1555). Her Birge och Iören .. hade skåtzmåll till oss, att vij skulle lathe för:ne stadthollere bekomme vijdere svar opå sin scriffvelsse. Därs. 26: 223 (1556). TbLödöse 42 (1587: haffue sith skutzmåll tiill K. M:t). RA I. 4: 59 (1597).
2) om handlingen l. förhållandet att ngn åberopar sig på ngn l. ngt för att styrka ngt l. hänvisar till ngn ss. vittne i fråga om ngt; äv. konkretare, om enskilt fall av sådant åberopande l. hänvisande; äv. med tanke på att åberopande av l. hänvisning till ngn l. ngt i ett ärende innebär att ngn ursäktar sig l. skyller ifrån sig l. kan medföra uppskov med ärendets avgörande (jfr 3, 4); jfr 5. Them (dvs. de tvistande parterna) kunde jngh(e)n doom affsæyas ept(er) th(et) th(e)r wo(re) skotzmaal til staffan sasse och h(er) niels j we(re)ndøø (som icke voro närvarande). OPetri Tb. 133 (1526). (Den anklagade o. ett vittne uppgåvo i fråga om utlämnande av vissa varor från kronans förråd) att thet war skedtt vdaff her Gabriels och Erich Matzsons befalningh. .. För tässe skottzmåell skuldh bleffwe her Gabriell och Erich Matzson kallede in för rätte. HH XIII. 1: 63 (1562). KarlstadH 1: 358 (i handl. fr. 1615: skatzmål, sannol. felaktigt för skåtzmål l. skotzmål). — särsk.
a) i uttr. hava l. giva (sitt) skottsmål (in) på l. till ngn l. ngt (jfr 1 slutet), åberopa sig på l. hänvisa till ngn l. ngt (o. därigm få uppskov med sitt ärendes avgörande); äv. i uttr. hava l. göra sitt skottsmål till ngn att l. huru (osv.), begära ngns intyg(ande) att l. huru (osv.). Hon kan haffua skotzmaal tiil szin breff tiil thess hon them kan faa tiil stædis. G1R 2: 112 (1525). (Den för stöld av en sked anklagade) gaff sin skodzmål påå en piiga skulle såltt honom samme skedh. UpplDomb. 7: 49 (1551). G1R 26: 252 (1556: in opå tig). Han gör sin skotzmoll till Erich Jönnsonn, at han är vti förstins tiensth wtan löön. VadstÄTb. 73 (1583). Samme dagh hade ehrlig och welförståndig man .. Jönns Larsson sitt skåttzmåll til råådet och menigheten, hwrw han sig emot them förhollit hafuer i the åhr, han hafuer warit borgemester. The suarede .., att han (osv.). Därs. 388 (1606). RättegPr. 23/6 1615, s. E 1 a. särsk. med bestämning inledd av prep. till, betecknande ort o. d., i uttr. hava skottsmål till (viss ort o. d.), åberopa sig på upplysningar från l. förhållanden i (viss ort osv.); i fråga om stad äv. pregnant: åberopa sig på rättighet att bedriva borgerlig näring i egenskap av (skott)borgare i (viss stad). Inlendzske så wäll som fremmende ogifte köpswenner och drengier, de der ingestedz göre någon stadz rättighet .. (bedriva handel i Arboga o. i Bergslagen) skivtendes sig vnder wår käre broder .. hertig Carll och the städer innen furstendömet, och då the äre stadde der hos dem, hafue the skåtzmhåell till wåre städer vtan för högb:te wår broders furstendöme. PrivSvStäd. 3: 713 (1590). Michil Hinderson haffwer Skåtzmåhl vp till Bergzlagen .. vthi någre Saker som angå hans Rächenschaper. NoraskogArk. 5: 118 (i handl. fr. 1621).
b) i sådana uttr. som hava l. förebära skottsmål l. giva det skottsmål före att (osv.), övergående i 3: göra gällande att (osv.). (Gäldenären) wille .. eÿ betale tÿ han haffde en skotzmaal at niels arffwidzs(on) haffde ho(nom) j ffraa taget naagon lax. OPetri Tb. 38 (1524). Mattz Nilsson gaff .. th(et) skåttz måll före att för:ne h(er) Erich hell(er) hans mod(er) war th(er) inth(et) skyld thill (dvs. icke hade bördsrätt till viss omtvistad jord). UpplDomb. 8: 6 (1581). KamKollP 1: 200 (1620: skotzmåll förebars at).
3) förevändning l. ursäkt l. invändning; äv.: protest; jfr 2 (b). G1R 13: 227 (1541). För .. (domprost Jörgen) giorde wi Petrus Biskop och Magnus Electus wår protestation .. huruledes wij (ss. medlemmar av konungens råd) .. icke wille gifwa .. samptyckio uti .. ärendet emillan Kongl. M:t och .. (Peder Sunnanväder) och befalte wij Wördelig fader Mester Jörgen DomProst thenne wår skotzmål eller protestation kundgöra the Wördige fäder Kanickaner. SthmMag. 1781, s. 276 (1543). Ändoch .. (de köpmän som befallts att flytta till Kalmar) giffue månge schåtzmåll före, ther medh the wele drage sigh vnden, så motthe the ligwäll rätthe sigh effter wår befallningh. PrivSvStäd. 3: 79 (1566); jfr Widmark Helsingl. 1: 279 (1860). Liljestråle ÅmVetA 1796, s. 59.
4) [sannol. utgående från 2; möjl. dock av SKOTT, sbst.2, i anv. motsv. SKJUTA, v.1 I 8 i γ α’] uppskov l. dröjsmål. G1R 1: 35 (1522). Gör vthan all skåtzmål hwad titt embete kräffuer. LPetri Sir. 10: 26 (1561). Man uppsköt .. det fulla afgörandet (angående riksföreståndarskapet) till S:t Olofsmessan (1497) i Stockholm, dit hvar Lagman skulle komma med 6 friborne och 6 odalbönder af hvarje lagsaga. Uteblefvo några, skulle dock ej skotsmål längre medgifvas. BL 23: 352 (1857; i referat av handl. på fsv.).
5) [jfr 2] om intyg(ande) l. vitsord rörande persons vandel l. uppförande l. sätt att sköta sina åligganden; särsk. i uttr. uppbjuda sig till ngns skottsmål, begära sådant intyg osv. av ngn. Nämnden och menige härads-män uppräckte händer och gåfvo honom (dvs. en ämbetsman som begärt tingets utlåtande om sin förvaltning) ett ärligt skotts-mål. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 402 (i handl. fr. c. 1615). Ingen haffwer annatt skottzmhål giffwa henne, än dett som ehrliget gott och kyskt är. VDAkt. 1674, nr 199. Effter gudztiensten, upböd sigh .. Peer Påfwelsson i Repanäs til församblingens skotzmåhl på kyrckiowallen både i gemeen om sitt lefwernes förhållande, som i synnerheet om någon hört, wist el(le)r förstådt att han icke skulle stält sigh som en ächta Man bör emoot sin Maka. Därs. 1725, nr 265.
Spalt S 4713 band 26, 1972