Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÅTE, sbst.
Ordformer
(schåte)
Etymologi
[sannol. bildat till förleden i skåtsmål, sidoform till SKOTTSMÅL]
(†) skriftligt intyg rörande persons vandel; jfr SKOTTSMÅLS-BREV, -SEDEL, -SKRIFT. Ryttaren Bencht Örn .. haffwer stält sigh wackert och wäl, som hans medföliande Schåte utwiser. VDAkt. 1680, nr 304.

 

Spalt S 5720 band 27, 1975

Webbansvarig