| Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRIFTSTÄLLARE skrif3t~stäl2are, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
2) person som (mer l. mindre yrkesmässigt) skriver l. publicerar (l. översätter) skrifter l. artiklar i tidskrifter o. d.; litteratör; författare (se d. o. 1 b); numera företrädesvis om icke (enbart) skönlitterär författare; förr äv. = FÖRFATTARE 1 a (anträffat bl. i ssgn SKRIFTSTÄLLAR-RÄTT); jfr SKRIBENT 1. Möller (1755; under agiographe). Historisk skriftställare. Agardh ThSkr. 1: 8 (1842, 1855). Obegripligt är, att de gamla grekiska och romerska skriftställarne hafva nästan intet att berätta om denna plats (dvs. Baalbek), som fordom var så betydande, rik och praktfull. Kruhs UndrV 118 (1884). Bergman, Bo, Skriftställare. AdrKalSthm 1906, s. 168. Har det någonsin förekommit en sådan kombination av betydande författare och bristfull skriftställare som Fredrika Bremer? Hon dabbar sig så oändligen sorglöst — och hon har råd till det. Johanson SpeglL 269 (1912, 1926). Ärkebiskopen .. Richard Fitzralph .. gjorde sig bemärkt som teolog men framförallt som polemisk skriftställare mot tiggarmunkarna. KyrkohÅ 1936, s. 58. Det blev den flitige skriftställaren Carl von Bergen som skrev .. artikeln Apokatastasis (i NF). SvLittTidskr. 1961, s. 88. — jfr KONST-, MILITÄR-, MUSIK-, PROFAN-, PROSA-SKRIFTSTÄLLARE. — särsk.
a) (numera i sht med ngt ålderdomlig prägel) med särskild tanke på litterär l. stilistisk förmåga; särsk. pregnant: god skribent. (Sv.) Skriftställare .. (fr.) Écrivain (auteur considéré sous le rapport du style). Westee (1842). Min tacksägelse för det ex. af förf(attaren)s skrift, som blifvit mig översänd, och deri jag på hvarje sida erfarit de angenämaste intryck af en skriftställare, som lagt i dagen de ädlaste tänkesätt, den renaste sanningskärlek (osv.). BCronholm (1857) i UrKorrCronholm 84. (Inträdestal i akademien) hölls .. 1789 af lektorn i Härnösand Johan Hartman Eberhardt. .. I sitt fack var han tydligen .. en verkligt kunnig man. .. Men .. någon skriftställare var Eberhardt icke. Han hade varken litterär smak eller historiska vyer. Schück VittA 6: 251 (1943).
b) ngt nedsättande: person som skriver för livsuppehället. Hans ungdom var äkta, aristokratiskt mänsklig — för mig är han bäst i Notturno, Sensitiva, Resan hem. Så kommer skriftställaren Ola Hansson, sådan som lifvets eländigheter och brödslit tvang honom att blifva. VEkelund (1906) hos Werin Ekelund 1: 280.
-FÖRBUND. jfr förbund 6 b. Hahnsson (1899). En statlig utbildningsanstalt för skriftställare bör inrättas, anser Svenska skriftställarförbundet. Östergren (cit. fr. 1939). —
-FÖRMÅGA. förmåga ss. skriftställare l. författare, i sht förr särsk. till 2 a: förmåga att skriva (se skriva, v. 10). I allmänhet förråder skriften (dvs. en medeltida sv. översättning av Bonaventura) ett icke ringa herravälde öfver språk och en .. mycket vacker skriftställareförmåga. 2VittAH 18: 12 (1838, 1846). Det var gudskelof längesen jag behöfde skrifva viggbref, men nu synes min skriftställarförmåga komma till pass. Strindberg Brev 5: 76 (1885). —
-LYNNE. (-ställar-) (numera föga br.) om egenart l. kynne utmärkande författare o. hans sätt att skriva, författarlynne; särsk. konkretare, närmande sig bet.: författare med viss egenart. Almqvists författarskap har haft .. rätt få verkliga vänner. Vi hafva vågat i detta skriftställarlynne se hvarken en gud eller en djefvul, utan något menskligt både till förtjenster och brister. CFBergstedt i Frey 1850, s. 239. —
-MANER. (numera bl. tillf.) särsk. motsv. maner, sbst.1 4 a. Atterbom Minn. 585 (1819). Wisén i 3SAH 4: 223 (1889). —
-PRODUKT. (numera bl. mera tillf.) produkt av skriftställarverksamhet, författaralster. Hammarsköld SvVitt. 1: 108 (1818). —
-SPRÅK. [jfr t. schriftstellersprache] särsk. (numera föga br.): litteraturspråk (se d. o. 1). Phosph. 1810, s. 223. Sköld Fichte 200 (1914). —
-TALANG. särsk. (numera ngt ålderdomligt) till 2 a: talang som skribent, författartalang. AB 1845, nr 262, s. 3. —
SKRIFTSTÄLLARINNA, f. [jfr t. schriftstellerin] (numera bl. mera tillf.) kvinnlig skriftställare (se d. o. 2), författarinna. En .. Tysk skriftställarinna, Fanny Tarnow, som någon tid .. uppehållit sig i Stockholm. Atterbom Minn. 137 (1817). Frey 1850, s. 322 (om Fredrika Bremer). (Susan B. Anthony) verkade (i Nordamerika) från 1847 som talarinna och skriftställarinna oförtrutet för nykterhetssaken, negerslafvarnas emancipation och qvinnans likställighet i rättigheter med mannen. NF 19: 270 (1895). Ackté Minn. 1: 172 (1925). —
SKRIFTSTÄLLARSKAP, n. (-ställar- 1884 osv. -ställare- 1871—1928) skriftställarverksamhet, författarskap (se d. o. 2); äv. konkret(are): skriftställarproduktion, författarskap (i konkret l. konkretare anv.). Lanfrey (har) inlagt förtjenst genom den utförliga kritik af Thiers’ skriftställareskap, som han framlade 1861. Forssell Stud. 1: 61 (1871, 1875). En del av (Harald) Hjärnes politiska skriftställarskap kunde .. sägas vara en maskerad uppgörelse med Rudolf Kjellén. Björck HeidenstSek. 66 (1946). Malmberg StyckVäg 116 (1950; abstr.). —
SKRIFTSTÄLLERI1004, n. [jfr t. schriftstellerei]
1) = skriftställarskap (i abstr. o. konkretare anv.); förr äv. övergående i bet.: litteratur. Men befatta dig .. icke med att läsa de der Poeternas arbeten och agta dig, för Guds skull, för allt skriftställeri, ty med allt det der förslöser du bara en tid som du bättre kunde anwända. Polyfem I. 5: 2 (1810). Det bättre skriftställeriet och det bildade talet .. vidmagthålla u i part. preter. och supin. af de flesta hit hänförliga verb (dvs. en nämnd verbgrupp innehållande bl. a. orden ryta och bryta). Rydqvist SSL 1: 257 (1850). Hvad viste vi ännu för ett par år sedan om .. (assyriernas) poetiska skriftställeri? Tegnér Niniv. 96 (1875). I allmänhet hade .. (O. v. Dalins) vittra skriftställeri en moralisk-satirisk tendens. Warburg i 2SAH 59: 476 (1882). Hela Viktor Rydbergs skriftställeri, sådant det förelåg i tryck vid hans död, är kryddat av ett visst obestämbart något, som leder tanken hän på fritänkeri. Lidforss Vetensk. 8 (1900). KyrkohÅ 1941, s. 90.
2) (†) i individuell anv.: skriveri (se d. o. 2 b). (Av vissa uttalanden) skulle följa, så wida man i wisza kretsar wänjt sig anse .. (liberala) politiska skriftställerier för ytterst farliga och Riksförderfliga, att wi litteräre upprorsmakare wore farliga personer, på hwilka man borde hafwa ett waksamt öga. Polyfem V. 55: 2 (1812).
Ssg: skriftställeri-förmåga. (†) till skriftställeri 1, = skriftställar-förmåga. Hwasser VSkr. 1: 5 (1852). —
SKRIFTSTÄLLERISK, adj. [jfr t. schriftstellerisch] (†) som har avseende på l. består i skriftställarskap; skriftställar-. Ett fördomsfritt och nyktert omdöme öfwer skriftställeriska förtjenster. LHammarsköld i SvLitTidn. 1813, sp. 40. SvT 1852, nr 24, s. 4. Jag (har) nu ändtligen .. god otium för mina många andra ”skriftställeriska” affärer, än blott tidningspetande. OPSturzenbecker (1855) i UrKorrCronholm 204. —
SKRIFTSTÄLLERSKA, f. (†) kvinnlig skriftställare, författarinna. (T.) Schriftstellerinn, .. (sv.) skriftställerska, författarinna. Wikforss 2: 547 (1804). Dalin (1854).
Spalt S 4853 band 26, 1973