Publicerad 1973   Lämna synpunkter
SKRODA, r. l. f.; pl. -or.
Ordformer
(schro- 1545. skro- 1524—1894)
Etymologi
[av mlt. schrode, biform till schrōt (se SKROT)]
(†) avfallsstycke uppkommet vid bearbetning av metall l. vid mynttillverkning; anträffat bl. i pl.: (metall)avfall, skrot (se d. o. 1). Skrodor och vask .. 397 l(ödiga) m(ark) 11 1/4 lod. Forssell Hist. II. 2: 62 (cit. fr. 1541). J. E. Eriksson(.) Platina Smältanstalt … Skrodor af såväl Platina-alloy som ren Platina omsmältas samt förarbetas till tråd och plåt. OdontT 1894, nr 3, Annons. s. 1.
Ssgr (†. Anm. Ssgrna kunna möjl. hänföras till skrot): SKRODE-LÖDIGMARK. vikt om en lödig mark för vägning av avfall vid mynttillverkning. NordNumismÅ 1952, s. 71 (1589). —
-SKÅL. skål för avfall vid mynttillverkning. NordNumismÅ 1952, s. 71 (1589). —
-VIKT. vikt för vägning av avfall vid mynttillverkning. NordNumismÅ 1952, s. 71 (1589).

 

Spalt S 4977 band 26, 1973

Webbansvarig