Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRUBBA skrub3a2, sbst.4, äv. SKROBBA skrob3a2, sbst.3, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mjölbagge (se d. o. 1); äv. dels om kräftdjuret Oniscus asellus Lin., gråsugga, dels om tånglusen Mesidothea entomon Lin., skorv; äv. allmännare: skalbagge (särsk. i pl., om insektordningen). En gångh baar hon mat till honom i Engien, Tå fant han skrubbor i maten. VDP 1672, s. 380. Nelin SvarVetA 59 (1763; om stora larvmördaren, Calosoma sycophanta Lin.). CAlströmer PVetA 1770, s. 62 (i pl. best., om insektordningen Coleoptera, skalbaggar). Med en knif, för att upprista jorden vid foten af murar och väggar, kan man ännu vid vinterns ingång finna Larver af Nattfjärillar, Mångfötter och flere slags Skrubbor. VetAH 1817, s. 143. Lindfors (1824; om gråsugga). Selander LevLandsk. 149 (1955; om tånglusen M. entomon). — jfr MJÖL-SKRUBBA.
B (†): SKRUBBE-SLÄKTE. i sg. best., om släktet Tenebrio Lin., mjölbaggar. Dahlbom Insekt. 42 (1837).
Spalt S 5011 band 26, 1973