Publicerad 1974   Lämna synpunkter
SKVIPPA? l. SKVÄPPA?, v.; anträffat bl. i ipf. sg. skvapp.
Etymologi
[av ljudhärmande urspr. (jfr SKVAPP, interj.)]
(†) = SKVÄTTA, v.2 1 a. (Hon) fattade i mig, bar mig ut igen, och hof mig i mit förra byske (dvs. byssje), så at det skwapp i mig. Westerberg Lefv. 7 (1734).

 

Spalt S 5431 band 27, 1974

Webbansvarig