| Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKYTTLA ʃyt3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
a) slunga skyttel så att den glider genom varpen från den ena sidan av en väv till den andra; äv. övergående i allmännare anv.: väva. (Kattorna) begynte väfva ..; den ena trådde, den andra skyttlade. SvFolks. 436 (1849). Mönstringar och tekniker ha .. inom de olika bygderna .. burits vidare, icke så mycket av gårdarnas skyttlande döttrar som fastmera av kringvandrande yrkesutövare och försäljare. TurÅ 1931, s. 19.
b) vävn. i p. pf. i adjektivisk anv., om (rand i) vävnad: åstadkommen gm att en skyttel slungats från den ena sidan av väven till den andra. Skyttlade ränder. TextBildv. 14 (1925). (På Sollerön) har .. inte .. förekommit något enda vävslag, där inslaget snärjts in för hand, alla äro skyttlade. Gruddbo 441 (1938). Form 1952, s. 136.
c) (vard.) förflytta sig (upprepade ggr) fram o. tillbaka; äv. med saksubj.: fara (mellan platser o. d.); äv. i uttr. skyttla åt sidorna, vrida huvudet fram o. tillbaka o. se åt sidorna; jfr SKYTTEL 2 a, b. Slottets tjänstepersonal (började) med en väldig brådska skyttla härs och tvärs över matsalen för att duka av och göra i ordning efter supén. GbgMP 1947, nr 22, s. 3. Vem anade .. att postverket befordrade ungefär en miljard försändelser per år! och att det finns 4000 postanstalter, som de skall skyttla emellan. Idun 1950, nr 44, s. 29. Lorens .. såg upp med små huvudvridningar, han skyttlade försiktigt åt sidorna — satt till synes stilla, men lät ingenting undgå sej. Sandgren Förklar. 203 (1960). särsk. bildl. (Reportern, essäisten, kåsören m. m. J. O. Olsson) är gränsöverskridare. Han tvärsar i rummet, han skyttlar i tiden. SDS 1972, nr 197, s. 15.
d) (vard.) föra (ngn) än hit, än dit; jfr SKYTTEL 2 a, b. Under bortåt sex timmar hade huvudstadens radiopolis blivit tagen i anspråk för att skyttla en medborgare genom staden (till olika sjukhus). SvD 1971, nr 161, s. 11.
3) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. SKYTTEL 5: öppna l. stänga stängsel i öppning i gärdsgård o. d. gm att sätta upp resp. ta ned en l. flera lösa stänger; särsk. i de särsk. förb. SKYTTLA NED, UNDAN, UPP; jfr SKYSSLA, v. 1.
SKYTTLA NED10 4 l. NER4. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 3: öppna stängsel i öppning i gärdsgård o. d. gm att ta ned (en l. flera lösa stänger); äv.: öppna (stängsel i öppning i gärdsgård o. d.) på detta sätt. Vägen var lång och bekajad med åtskillige så kallade led, och jag skyttlade ner dem åt det vandrande sällskapet. Wetterbergh Genrem. 138 (1842). Han skyttlade aldrig ner stängerna utan tog sig över med ett språng. Moberg SistBr. 329 (1959). —
SKYTTLA OMKRING10 04. (vard.) till 1 c, d; särsk. till 1 d: föra l. driva omkring (ngn) än hit, än dit. Idun 1953, nr 31, s. 5. —
SKYTTLA UNDAN10 32, äv. 40. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 3: öppna stängsel i öppning i gärdsgård o. d. gm att föra undan (en l. flera lösa stänger). Moberg FörrädL 145 (1967). —
SKYTTLA UPP10 4. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) till 3: stänga öppning i gärdsgård o. d. gm att sätta upp (en l. flera lösa stänger). NVedboDomb. Vårt. 1709, § 104.
Spalt S 5635 band 27, 1974