| Publicerad 1975 | Lämna synpunkter |
SKÄLMERI ʃäl1meri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er (Möller (1790) osv.) ((†) =, RP 7: 517 (1639), Laurelius Alb. 491 (1663: all Skelmerij; möjl. sg.)).
om opålitligt l. skrupelfritt l. svekfullt l. skurkaktigt beteende, falskhet l. bedrägeri l. förräderi o. d. (äv. konkretare, om enskild opålitlig l. skrupelfri osv. handling); numera vanl. med förbleknad bet., om spjuveraktigt l. gäcksamt beteende, skojande l. gäckeri o. d. (äv. dels om egenskapen att vara spjuveraktig l. gäcksam, skälmaktighet, skalkaktighet, skälmskhet, dels konkretare, om enskild spjuveraktig l. gäcksam handling, skälmstycke o. d.). Medh .. swermerij och skellmerij hafve the (dvs. Olavus Petri o. Laurentius Andreæ) .. thette rijke farligen förirre och förderffue welett. KyrkohÅ 1909, MoA. 65 (1539). Emedan i gode Männ (i Närpes o. Mustasaari) icke hafue samtycht (till österbottningarnas uppror) beiaket, och theris Skällmerij wedertagith förmoder h(ans) H(ärlighe)tt (dvs. Claes Fleming) att i eder Stadigheet icke Afslå skole, Vtan (osv.). UrkFinlÖ I. 1: 89 (1597). Klagades öffver dee månge skelmerij här på grentzen begåås. RP 7: 517 (1639). Hon är en 20-årig blondin med ögonen glänsande af lifslust och skälmeri. GHT 1897, nr 89 B, s. 2. Denna Aspasie med uppnäsa och dubbelhaka, denna mytologiskt kostymerade poetissa med sin breda, nakna hals och handens svaga grepp kring krokanlyran (dvs. fru Nordenflycht på porträtt av Scheffel) inbjuder till skälmeri. Levertin Gest. 4 (1903). Hr Filip Collin och hans internationella skälmerier. SvD(A) 1916, nr 319 B, s. 4. IllSvOrdb. (1955). — särsk.
a) (numera bl. ngn gg arkaiserande) i sådana uttr. som bruka l. (be)driva l. göra skälmeri, betecknande att ngn handlar opålitligt l. skrupelfritt l. svekfullt l. skurkaktigt l. gör sig skyldig till bedrägeri(er) l. fuffens l. brott o. d. Wij förnimme, att een hoop både fremmande och inlendske kiöpmän, som .. vthi Nyköping äre, ligge .. åhr och dagh och drifwe deres skelmerij med kiöp både i staden och på landet. PrivSvStäd. 4: 559 (1609). H. K. M:t haffver fruchtett, att Rysserne schulle sådhandtt schelmerij medh Jama bruka såsom medh Augdo scheedt är (dvs. förmå invånarna i Jama att avfalla från Sv.). OxBr. 5: 44 (1613). Wij förnimme .., att en hoop Tattare fahre här och där om kringh landet .., och drifwe deras Skälmerij hoos allmogen och holle deres häster på strö och fohringh. SUFinlH 4: 350 (1614); jfr Etzler Zig. 61 (1944). (De) blifue grofueligen beskÿlte, thet the icke allenast hafue bedrifuitt allehanda skälmerij uthj .. Sudherköpings stadh, vthan stulit där sammastädhes bådhe penningar och sijlff. 3SthmTb. 8: 11 (1614). (Föräldrarna) afdraga sijna Barn .. ifrån .. Scholan, och låta them .. gåå giöra skielmerij på gatan. ÅbSvUndhH 58: 316 (1657).
b) i uttr. på skälmeri, i bedrägligt l. förrädiskt syfte l. (numera företrädesvis, tillf.) förbleknat: på skoj; förr äv. i uttr. på allt skälmeri, i helt o. hållet bedrägligt l. förrädiskt syfte. Nu äre .. (österbottningarna) mäst af alles, undantagandes 4 sockners, samtyckie dragne opå skelmerij till e(ders) f(urstlige) N(åde, dvs. hertig Karl). RA I. 4: 566 (1598). Så hafuer hans ordh waritt, du äst kommenn hijt på skälmerij medh detta gullett, att du wiltt komma migh på fall och förråde migh. 3SthmTb. 5: 286 (1604). Grimberg SvFolk. 2: 483 (cit. fr. c. 1605: på allt skälmeri). (Sv.) Han gjorde det på skälmeri, (Eng.) He did it for fun sake. Widegren (1788).
c) (i vitter stil) om spjuveraktig l. gäcksam litterär framställning; äv. konkretare, om litterärt arbete som präglas av sådan framställning. Man kan renskrifva .. (en helgonhistoria) i läseboksstil som uppbyggligt exempel, eller man kan — om man har högre syften — insylta den i ett fint skälmeri, som i förbindelse med en utstuderad form åstadkommer ett mycket läckert litet konstverk. SD(L) 1905, nr 113, s. 4. Fröken Regnvejr heter ett lyriskt förspel, som inleder (Sophus Claussens roman) Unge Bander, en bagatell, ett skälmeri, en lek med lyrismer. Österling Männ. 193 (1910).
Spalt S 5806 band 27, 1975