| Publicerad 1976 | Lämna synpunkter |
SLABBRA slab3ra2, om person f.||ig., om sak r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(i sht i vissa trakter, ngt vard.)
1) motsv. SLABBRA, v. 3: sladdertaska; jfr SLABBRERSKA, SLADDRA, sbst. 1, SLAPPRA, sbst. 1. Sahlstedt (1773). Heinrich (1814).
2) om (sladdrande) mun; i uttr. hålla slabbran (på sig), hålla mun, hålla käften. Tig, säger jag en gång för alla, och håll slabbran på dig. Envallsson Niugg 7 (1784). Törnblom FolkSpad. 12 (1914).
Spalt S 6244 band 27, 1976