| Publicerad 1977 | Lämna synpunkter |
SLINK sliŋ4k, sbst.1, n.; best. -et; pl. (i bet. 3 b) =.
1) motsv. SLINKA, v. I 1; särsk. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om (kringspringande l. kringfarande för) uträttande av mindre ärenden l. lättare göromål (jfr SLINKA, v. I 1 c). Slink, .. (dvs.) ostadigt wäsende, lätja. Schultze Ordb. 4549 (c. 1755). (Sv.) Mycket slink fram och tillbaka. (Fr.) Beaucoup d’allées et venues. Nordforss (1805). (Sv.) Slink .. (dvs.) kringgående: (lat.) discursatio; concursatio; vagatio; circuitio; circuitus. Lindfors (1824). Slink .. (dvs.) Rännande i slinkärender. Dalin (1854). I hvardagslag och till slink begagnade qvinnorna (i Bjuråker) förkläden af getskinn med bröststycke. Wengelin GMinn. 136 (1893). Den som däremot ej (i motsättning till en person som när han gick slängde hit o. dit med armar o. ben) hade något slink i sitt uppträdande var polismästaren, friherre Edvard Raab. Rydin Minn. 264 (1929). Östergren (1941). — särsk. (numera föga br.) om kringfarande l. ”kringrännande” med skvaller l. i syfte att ställa sig in l. utverka förmåner o. d.; lismande, falsk inställsamhet, kryperi; äv. liktydigt med: (bedrägligt) knep l. lurendrejeri; förr äv. i uttr. på slink, (på nåd) gm inställsam övertalning o. d. CGCederhielm (1740) i Svea 1888, s. 160. (Sv.) Han har med sitt slink i hofvet uträttat det, (eng.) By being a timeserver to the court he has gained that point. Widegren (1788). (Sv.) Slink .. (dvs.) bedrägeri: (lat.) vaframentum ..; machinatio; fallaciæ ..; artes occultæ. Lindfors (1824). Scholander 3: 322 (1873: på slink). Auerbach (1913).
2) (numera föga br.) motsv. SLINKA, v. I 3: handlingen att ”ränna” med l. efter ngn l. vara lättfärdig; äv.: kärleksknep (jfr 1 slutet). (Sv.) Slink, (lat.) Amor furtivus. Sahlstedt (1773). (Sv.) Slink .. (t.) Liebesschliche. Möller (1807).
Ssgr, se slinka, v. ssgr.
Spalt S 6602 band 27, 1977