Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMASKENS smas4kens, äv. SMASKEN smas4–ken, oböjl. adj. l. adv.
Ordformer
(-en 1923—1926. -ens 1923 osv.)
Etymologi
[sannol. ombildning av SMASKIG efter mönster av HYVENS]
(vard.) som smakar utomordentligt gott; vanl. allmännare: smaskig (se d. o. 2); i sht predikativt, i sådana uttr. som ngt är smaskens. Skarp tjej, skulle ja säja. Smaskens. Swing 1923, nr 31, s. 13. En smaskens idé. Hammarling Wodehouse PsmithOrdn. 179 (1934). Ahlin IngÖg. 277 (1944: må smaskens). Måsarna äter maskens / kött och finner det smaskens. Henrikson Bit 49 (1970). Siktet (på en bössa) är smaskens. SvJakt 1970, s. 34.

 

Spalt S 7463 band 28, 1979

Webbansvarig