Publicerad 1979 Lämna synpunkter SMÄCK smäk4, interj. Etymologi [jfr d. smæk; av ljudhärmande urspr. l. (närmast) till SMÄCKA, v. — Jfr SMÄCK, sbst.1, SMÄCK-] (vard.) återgivande ljudet av smällande (särsk. då ngt vått l. klibbigt slår emot ngt med ett smällande ljud). SvTyHlex. (1851). Därs. (1872). Spalt S 7774 band 28, 1979 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se