| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNITTA snit3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) göra ett l. flera snitt (se d. o. 2) i (ngt), dela (ngt) medelst ett l. flera snitt, skära (ngt); äv. dels följt av prep.-uttr. (i sht inlett av prep. i), dels med resultativt obj.; äv. mer l. mindre bildl. Schultze Ordb. 4650 (c. 1755). Med en kniv som förs av froströd hand / hon snittar flinkt små groddar av potäter. Holmström LantlSyn. 51 (1936). En dag återkom .. (mannen som var läkekunnig), och Aud lade sig över mitt huvud och bröst medan han snittade i såret. Lindström LeendGud. 157 (1951). Tiden .. skar genom rummet som en rakkniv, snittade genom honom själv. Hammenhög Torken 78 (1951). — särsk. = SNIDA, v.1 2; särsk. med avs. på bild, i uttr. snitta i trä, utskära i trä, framställa gm utskärning på träsnittsstock, snida; jfr SNITT 8. Carta Marina snittades i trä. Ymer 1950, s. 68.
2) [jfr äv. motsv. anv. av t. schneiden] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med avs. på sugga (äv. galt l. kalkon o. d.): kastrera (gm utskärning av de fertila könsorganen, t. ex. äggstockarna hos sugga); jfr SKÄRA UT 7. Hernquist Berghult 58 (1775; med avs. på kalkoner). Innan (den för slakt avsedda) suggan sättes på stigan, bör hon snittas (äggstockarne borttagas). Tidén Bosk. 26 (1841). Norlind AllmogL 69 (1912; i p. pf., om galt).
4) [jfr motsv. anv. av t. geschnitten] (vard.) i p. pf.: som har (så l. så beskaffat) snitt (se d. o. 5). Stiligt snittade mustascher. SödermNyh. 1894, nr 80, s. 4. Tjusiga, modernt snittade studentskor. SvD(B) 1944, nr 328, s. 13.
5) (i fackspr.)
a) intr.: framställa snitt (se d. o. 7 b); äv. bildl.: framställa utsnitt ur livet o. d. (äv. i uttr. snitta ur tiden). BotN 1893, s. 247. AB 1933, nr 294, s. 4 (bildl.). DN 1970, nr 289, s. 32 (: snittade ur tiden).
b) tr.: framställa snitt (se d. o. 7 b) av (ngt). Där behövs det någon, som är intresserad av det floristiska och inte bara sitter och snittar fruktämnen. Östergren (1943).
Spalt S 8141 band 28, 1980